Nu måste Sverige agera på FN:s rekommendationer
Åsa Strahlemo: För att vi ska kunna se verkliga förändringar måste konventionens krav implementeras på alla samhällsnivåer.
Åsa Strahlemo: För att vi ska kunna se verkliga förändringar måste konventionens krav implementeras på alla samhällsnivåer.
Inför nästa års FN-granskning ska regeringen uppdatera bilden av hur Sverige uppfyller konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Många med funktionsnedsättning känner inte till dokumentet om sina mänskliga rättigheter.
Såväl funktionshinderrörelsen som det nya MR-institutet laddar inför nästa års FN-granskning av hur Sverige lever upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skapade en ny ordning för hur världen hanterar frågor om funktionshinder. I en ny bok berättar Maria Johansson historien om hur Sverige agerade när konventionen tog form under början av 00-talet.
Utvecklingen går bakåt på flera områden och ingen av FNs rekommendationer från 2014 är åtgärdad. Kritiken är hård i funktionshinderrörelsens rapport till FN, som presenteras i dag.
Sverige har fått en lista med nästan 100 frågor inför FNs granskning av svensk funktionshinderpolitik.
Frågan om en svensk MR-institution för mänskliga rättigheter har i många år bollats fram och tillbaka i politiken. Nu tillsätter regeringen en ny utredning.
Regeringen presenterar en ny målsättning för funktionshinderpolitiken och tillsätter nya utredningar. Konkreta reformer dröjer dock.
Åtta år efter tillträdet har FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fortfarande låg status i svenska domstolar. Det vill juristen Andrea Bondesson ändra på.