Det här är en debattartikel. Åsikter i texten står skribenterna för.
Det som hände under DHR:s förbundsmöte den 16 oktober känner vi i den avgångna förbundsstyrelsen stor sorg över. Tre dagar med viktiga diskussioner och beslut om förbundets framtid gick om intet. I stället ajournerades mötet, vilket lett till att förbundet har hamnat i ett maktvakuum. Det betyder uppskjutna beslut och ökade kostnader för ett förbund med redan ansträngd ekonomi.
ANNONS> 
Vi förstår att vår avgång väckt frågor, besvikelse och ilska och vill därför förklara varför vi valde att lämna våra uppdrag.
Under det senaste året har det funnits olika uppfattningar om beslutet att genomföra förbundsmötet digitalt. Vi fattade beslutet med stöd av stadgarna och har vid upprepade tillfällen redogjort för våra överväganden, både vid dialogmöten och i skriftliga svar. Vi har lyssnat på invändningar, undersökt alternativ och stått fast vid det vi bedömt vara bäst för förbundet.
Tillgängligheten var en viktig utgångspunkt. Det finns medlemmar som vill vara ombud men har svårt att delta fysiskt på grund av resorna och otillräckliga personliga stödinsatser. Samtidigt vet vi att digital teknik kan innebära hinder för andra. Vi vägde dessa behov mot varandra och ville pröva en mötesform som kunde göra det möjligt för fler att delta.
Ekonomin var också avgörande. Ett fysiskt förbundsmöte kostar minst en miljon kronor mer än ett digitalt. Med DHR:s ansträngda ekonomi ansåg vi att pengarna kunde göra större nytta i förbundets verksamhet.
Vi gick in i mandatperioden med ett tydligt uppdrag att utveckla och förändra DHR. Det har krävt svåra beslut och långsiktiga överväganden. Samtidigt har det blivit allt tydligare att det finns betydande skillnader i synen på hur förbundet ska utvecklas och vilka prioriteringar som behöver göras. Vi har hanterat dessa meningsskiljaktigheter genom dialog och samtal, men motsättningarna har fortsatt och tagit alltmer tid och kraft från det arbete vi velat genomföra.
När hälften av ombuden inte ville fortsätta förbundsmötet blev det tydligt hur djupa motsättningarna var. För oss handlade det inte längre om en enskild sakfråga, utan om förutsättningarna att samla förbundet kring nödvändiga beslut och förändringar.
Att mötet ajournerades innebär att viktiga beslut skjuts upp och att ytterligare kostnader belastar förbundets redan ansträngda ekonomi. Det är en olycklig situation som vi ser allvarligt på.
Att leda innebär att kunna hantera kritik och motstånd. Det har vi gjort under hela mandatperioden. Men det innebär också att kunna bedöma när förutsättningarna att leda inte längre finns. Efter en samlad bedömning fattade vi därför det svåra beslutet att lämna över ansvaret till andra.
Vi hoppas att förbundsmötet i januari med detta får bättre förutsättningar att fatta beslut om DHR:s framtid.
Nu önskar vi interimsstyrelsen och den kommande förbundsstyrelsen lycka till med arbetet att utveckla förbundet och driva DHR:s frågor för personer med nedsatt rörelseförmåga vidare.
Av DHR:s avgångna förbundsstyrelse
Åsa Strahlemo
Christina Swanberg
Erika Wermeling
Elin Åkesson
Lena Haglöf
Henrik Larsson
› Läs mer debatt i ämnet: Ett pinsamt haveri
