»Hade jag inte varit arg, då hade jag deppat ihop«

I självbiografin »Livet är kort precis som jag« berättar Monika Dahlqvist historien om sin egen uppväxt. Från födseln där läkarna snabbt konstaterade att något var »fel« med det lilla flickebarnet, genom otaliga operationer och läkarbesök till tonårens självföraktande tjej som bara ville vara normal. 

– Att skriva den här boken var väldigt mycket som en lång utdragen terapisession, säger Monika Dahlqvist. 

Hon föddes med en diagnos som förutom att den medför kortväxthet också innebär felställningar i flera av kroppens leder. Redan tidigt i livet blev hon stammis i sjukvården. Operationerna avlöste varandra, liksom besöken hos läkare och kiropraktorer.

I boken berättar Monika Dahlqvist om hur känslan av att inte passa in växte fram inom henne. Hon började tycka illa om sig själv och blev argare och argare inombords. En ilska som var tung att bära, men som hon i efterhand ser på som en räddning. 

– Den räddade mig från att fastna i ett träsk av att bara sitta hemma och vara ledsen. Hade jag inte varit arg, då hade jag deppat ihop.

Boken är framför allt skriven till hennes yngre jag, men hon tror att andra med liknade förutsättningar och erfarenheter kan ha glädje av att läsa berättelsen.

– Hade jag fått läsa den här boken när jag var liten, då tror jag att det hade hjälpt mig när jag var som argast, säger hon och tillägger att hon även hoppas att boken ska läsas av alla som under hennes uppväxt kallade henne stark.

– Det gjorde ju mer skada än vad det hjälpte. Jag förstod redan då att de inte menade någonting illa. Men det var ju en helt annan värld bakom det de såg, och det vill jag skapa förståelse för.

Samtidigt har skrivprocessen fört henne närmare sitt yngre jag. 

– Jag har faktiskt har blivit lite snällare mot mig själv och jag har nästan förlåtit mig för hur jag var mot mig själv.

› Läs en längre intervju med Monika Dahlqvist i Funktionshinderpolitik #4/2025