Det här är en krönika. Åsikter i texten är skribentens egna.
DHR står på en erfarenhetsrik grund. Många av våra medlemmar har varit aktiva i femtio år eller mer. Ni har burit rörelsen genom politiska strider, förändringar och vardagens kamp för rättigheter. Utan er erfarenhet och uthållighet skulle DHR inte vara det förbund vi är i dag. Det är något vi ska vara stolta över och värna om.
ANNONS 
Samtidigt behöver vi våga lyfta blicken mot framtiden. Vill vi fortsätta vara en stark röst även om tjugo år eller mer behöver nya generationer känna att DHR också är en plats för dem. Det handlar inte om att ersätta det som redan finns utan om att bygga vidare. Att låta nya röster och erfarenheter växa fram vid sidan av dem som burit förbundet länge.
Nya medlemmar kommer in i olika skeden av livet. För vissa är det arbete, utbildning och familjeliv som känns mest aktuellt. För andra handlar det mer om ledsagning, färdtjänst eller hemtjänst. Allt detta är viktiga frågor inom rättighetspolitiken och allt hör hemma hos oss. Ju fler erfarenheter vi samlar, desto starkare blir förbundet.
En fråga som ofta ställs är hur vi ska hitta de yngre. Det finns inga enkla svar, men vi vet en sak. De hittar oss inte om vi inte syns. När vi deltar i samtal lokalt, bjuder in till aktiviteter som känns relevanta för fler eller skriver debattartiklar i lokaltidningen, då ökar chansen att nya människor ser att DHR finns och verkar för ett bättre samhälle.
»Om vi blir bättre på att dela erfarenheter med varandra kan vi inspireras och spara både tid och energi. «
När någon väl blir medlem kan det vara avgörande hur mottagandet ser ut. Flera avdelningar har visat att det gör en positiv skillnad att ha en tydlig rutin för att välkomna nya. När det finns en plan blir det enklare för alla och mer personligt för den som väljer oss. Det är en framgångsfaktor som gör att fler känner sig hemma och vill stanna kvar i vår organisation.
Vi ska också komma ihåg att ingen styrelse kan bära allt arbete själva. En förening blir starkare när fler delar på uppgifterna. Någon ordnar fika, någon tar hand om sociala medier, någon ringer en ny medlem. Små insatser som gör stor skillnad när de sprids på fler axlar.
Vi behöver inte heller börja från tomt bord. Många avdelningar har hittat sätt att arbeta på som fungerar bra. Om vi blir bättre på att dela erfarenheter med varandra kan vi inspireras och spara både tid och energi.
Jag vet att det kan kännas tungt att tänka på framtiden när vardagen redan är full. Men just därför behöver vi prata om den. För framtiden bygger vi inte senare, den bygger vi nu. Och vi gör det genom att hålla fast vid det som är starkt, samtidigt som vi öppnar dörren för fler.
När erfarenhet och nya perspektiv möts växer vi. När vi bjuder in fler i arbetet blir det både lättare och mer meningsfullt. Det är så DHR kan fortsätta vara en stark röst, där generationer möts, erfarenheter tas tillvara och framtiden får sin form.
–
Åsa Strahlemo är förbundsordförande i DHR
