Dags att prata ekonomisk jämlikhet

Lars Lindberg: I de nationella målen för funktionshinderpolitiken anges bland annat »jämlikhet i levnadsvillkor«. Verkligheten är dock en annan. 
Är Sverige ett jämlikt land? Nej skulle nog de flesta svara. Trots att samhällsekonomin går på högvarv. Ändå var jämlikhet, inte minst den ekonomiska, länge ett högt prioriterat politiskt mål. Det gäller fortfarande, åtminstone formellt. I de nationella målen för funktionshinderpolitiken anges bland annat »jämlikhet i levnadsvillkor«. Verkligheten är dock en annan. 
Att den generella ojämlikheten har ökat beror på flera faktorer. Globaliseringen har lett till ekonomiskt uppsving men också att ojämlikheten blivit större. Det är de som redan har höga inkomster som gynnats. De med låga inkomster har inte fått ta del av den ekonomiska utvecklingen. Den franske ekonomen Thomas Piketty väckte stor uppmärksamhet för några år sedan med sin forskning som visade att det i nästan alla industriländer hade skett en utjämning av inkomsterna under 1900-talet. En utveckling som bröts 1980. De som har gynnats är främst de med kapitalinkomster från egen förmögenhet. Länge var välfärdspolitiken en viktig del i arbetet i att minska ojämlikhet i kombination med ett progressivt skattesystem. Här har politiska reträtter genomförts under många år. 
Hur har detta påverkat personer med funktionsnedsättning?
Ökad ekonomisk ojämlikhet: De som har påverkats är främst personer med funktionsnedsättning som är beroende av ekonomiskt stöd. De har inte på egen hand möjlighet att öka sina inkomster utan stödet ligger i regel fast över tiden. Europeisk statistik visar att Sverige är idag mer ojämlikt än EU-genomsnittet även om det är på högre nivå (Funktionsrätt 2018).
Riksförbundet FUB har i rapporter visat att många med intellektuella funktionsnedsättningar som bor i gruppbostad lever på existensminimum och går på minus varje månad. Anhöriga får stötta ekonomiskt. De betalar även högre skatt än löntagare och ålderspensionärer. Enligt FUB har situationen fortsatt att förvärras de senaste åren. 
Mindre resurser: Jämfört med de flesta andra länder avsätter Sverige relativt mycket (i förhållande till BNP) till utgifter inom funktionshinderområdet. Men till skillnad från de flesta europeiska länder, minskar utgifterna. En rapport för åren 2005–2009 från inspektionen för socialförsäkring (2012) visade en stadig minskning. Trenden med minskade resurser startade alltså tidigare än de senaste årens nedskärningar av LSS. En europeisk studie visar att Sverige och Storbritannien sticker ut vad gäller minskningar (Discit 2018) i förhållande till övriga länder. Nedskärningarna i Storbritannien har fått hård kritik av FN.
I augusti i år tillsatte regeringen en kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet – en jämlikhetskommission – som fick som uppdrag att lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämlikheten och öka förutsättningarna till social rörlighet. Arbetet ska bygga på vetenskap och även lyfta behovet av såväl generella insatser som insatser riktade till specifika målgrupper för att minska skillnader i inkomst och levnadsvillkor på lång sikt. I direktiven till utredningen finns situationen för personer med funktionsnedsättning inte omnämnda. Detta är klart anmärkningsvärt.
Det här är en opinionstext publicerad på Funktionshinderpolitik.se. Åsikter och analyser står för skribenten.