Ökat fokus på tillgänglighet i arbetslivet

Kunskapen om tillgänglighet måste bli bättre hos landets arbetsgivare. Det konstaterar Arbetsmiljöverket och efterlyser mer generella och förebyggande åtgärder.
De senaste tre åren har Arbetsmiljöverket gjort särskilda granskningar av tillgängligheten på utvalda arbetsplatser. Tidigare år har myndigheten fokuserat på tillgänglighetsarbetet inom specifika branschs. Bland annat har återvinningsindustrin och sociala företag synats och informerats i frågan.
I år har man jobbat bredare och tagit upp frågan om tillgänglighet vid 500 inspektioner inom en rad olika verksamhetsområden. Erfarenheterna visar att många arbetsgivare behöver bättre kunskap om vad tillgänglighet betyder.
– Man behöver ha ett mycket bredare tankesätt än vad de flesta har. När vi kommer ut på arbetsplatser och pratar om tillgänglighet så säger många att ”vi har ingen som sitter i rullstol”. Det är så långt man tänker på många arbetsplaster, säger Charlotta Håkansson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.
– Det är viktigt att vidga begreppet. Tillgänglighet kan handla om fysiska hinder vid allergier, ryggont och synnedsättningar. Sedan har vi också alla kognitiva, sociala och organisatoriska delar som påverkar psyket och hur vi mår på arbetsplatsen.
Men även om många arbetsgivare har en förståelse för fysisk tillgänglighet till lokaler och arbetsplatser finns fortfarande en förbättringspotential på området, konstaterar Charlotta Håkansson. Framför allt är det många som missar att jobba förebyggande.
– På de flesta arbetsplatser gör man åtgärder när någon får problem. Det kan vara en person som får ont, blir sjuk eller behöver en anpassning för att de ska kunna jobba. Då upplever jag att de flesta arbetsgivare är väldigt villiga att göra insatser, men man ser inte att man kan göra generella åtgärder i förebyggande syfte.
Ett annat vanligt problem är att arbetsgivare saknar ett helhetsperspektiv i sitt tillgänglighetsarbete. Charlotta Håkansson nämner skolan som exempel. Där finns många gånger en utvecklad kunskap om olika aspekter på tillgänglighet, kognitiv och social tillgänglighet, men fokus ligger många gånger uteslutande på eleverna och lärarnas behov av tillgänglighet hamnar i andra rummet.
– Vid inspektioner inom återvinningsindustrin har vi sett arbetsplaster som är oerhört väl anpassade till personer som behöver bättre struktur och organisation, alltså de kognitiva och psykosociala delarna. Samtidigt har vi sett att de kan ha en väldigt dålig ergonomisk arbetsmiljö istället. Man tittar på en del men missar en annan, säger Charlotta Håkansson.
En viktig arbetsmiljöfråga som ofta glöms bort är den om frångänglighet. Att alla ska kunna ta sig till en säker plats vid brand eller annan fara är en sak som många arbetsgivare missar, menar Charlotta Håkasson
– Man har sina skyltar och nödutgångar men när inte hissar får används och personer inte kan gå i trappor, då är det svårt att ta sig ut.
Arbetsmiljöverkets ambition är att tillgänglighet i fortsättningen ska finnas med vid allt tillsynsarbete som myndigheten gör. Men för att kunskapen ska öka bland arbetsgivarna måste även andra aktörer ta sitt ansvar, menar Charlotta Håkansson och nämner arbetsmiljöutbildningar som ett exempel.
– Där arbetsgivarna får sin kunskap i arbetsmiljöfrågor där måste det här också ingå som en del, annars missar man det här som arbetsgivare.