Lika unikas nya ordförande ställer krav på ny strategi

Den nya strategi för funktionshinderpolitiken som regeringen aviserat måste bli tydligare kopplad till mänskliga rättigheter och FN-konventionen, anser Maria Johansson, ny ordförande för samarbetsorganisationen Lika unika.
Efter sex år på posten lämnade Maria Johansson rollen som ordförande i DHR 2013. Nu är hon tillbaka i en ledande position inom funktionshinderrörelsen. I förra veckan valdes hon till ny ordförande för samarbetsorganisationen Lika unika.
– Lika unika har ett brett perspektiv på frågorna som tilltalar mig. Jag tror på att ha en helhetssyn och att arbeta utifrån ett tydligt MR-perspektiv och det har Lika unika, säger Maria Johansson.
Lika Unika bildades samma år, 2009, som Sverige ratificerade FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Samarbetsorganisationen har sedan starten haft mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning som en bärande fråga.
Maria Johansson konstaterar dock att mycket arbete återstår innan rättighetsperspektivet på funktionshinderfrågorna får fullt genomslag i politiken.
– Ett högaktuellt exempel är den pågående strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken som avslutas nästa år. När den skulle komma så utlovades att den skulle klargöra hur FN-konventionen skulle implementeras i det svenska beslutsfattandet, säger Maria Johansson.
– Men när strategin väl kom så visade det sig att den inte alls var kopplad till konventionen på det sätt som funktionshinderrörelsen hade förväntat sig, fortsätter hon.
Nyligen har regeringen meddelat att den inleder arbetet med den strategi som ska ta vid från 2017. Maria Johansson ser en ny chans att driva utvecklingen i rätt riktning.
– Nu har vi möjlighet att än en gång påverka så att det blir mycket tydligare.
Som ordförande för Lika unika vill hon göra organisationen mer synlig. Hon öppnar också för samarbete med andra aktörer, både inom och utom funktionshinderrörelsen. För att nå resultat krävs arbete på flera fronter, med olika metoder och olika avsändare, menar Maria Johansson. Hon exemplifierar med arbetet som ledde fram till att bristande tillgänglighet klassades som olaglig diskriminering.
– Framgången där byggde på en samverkan mellan många olika aktörer. Dels fanns Marschen för tillgänglighet i många år, sedan kom Torsdagsaktionen och under tiden pågick det mer formella arbetet med diskussioner och skrivelser. Dessutom fanns många informella kontakter under tiden.
Under sin tid som förbundsordförande i DHR tog Maria Johansson organisationen ut ur Handikappförbunden. Och trots att hon nu är ordförande för en paraplyorganisation tycker hon att det är viktigt med flera olika röster som driver på utvecklingen.
– När vi ser gemensamma frågor där vi tycker likadant då tycker jag bara att det är en fördel om så många som möjligt går samman. Jag vill gärna ha samarbete med Handikappförbunden och med DHR.
– Jag tycker bara att det en fördel att det finns flera samarbetsorganisationer, ser det inte alls som någon nackdel för frågan. Det viktigaste är frågan, inte vem budskapet kommer från eller vem som får bägaren att rinna över.
Ser du några ideologiska konflikter eller skiljelinjer mellan ditt tidigare uppdrag och det nya?
– Nej, det ser jag inte. det är klart att DHR har agerat och varit tydliga i visas frågor där Lika Unika eller de olika medlemsförbunden där har varit lika tydliga. Jag står för det jag står för. Jag kommer inte vända kappan efter vinden. Jag tror att skillnaderna mellan de olika organisationerna ligger mer i vad man har prioriterat, inte i själva ideologin i sig.
Hur kommer Lika unika förändras under din ledning?
– En organisation måste alltid utvecklas men hur Lika unika ska förändras eller i vilken omfattning kan jag inte svara på idag. nu kommer jag att påverka en inventering. Jag ska prata med alla medlemsförbund och samla ihop intryck, sedan ska jag återkomma i den frågan.