Vilja, riktning och handlingskraft hör ihop

Det här är en debattartikel. Åsikter i texten står skribenten för.

Jag välkomnar att min kandidatur till posten som förbundsordförande i DHR väcker debatt. Ett demokratiskt förbund behöver medlemmar som bryr sig, tycker, prövar argument och ställer krav på den som vill leda organisationen.

När min kandidatur beskrivs som vilja utan tillräcklig handlingskraft vill jag svara: vilja är inte motsatsen till handling. Vilja är början på förändring – men den måste följas av riktning, struktur och ansvar.

I min tidigare artikel lyfte jag tre konkreta förslag. Jag föreslog en fast telefontid varje vecka där medlemmar, distrikt och avdelningar kan nå förbundsordföranden. Jag föreslog att DHR öppet ska pröva frågan om medlemskap i Funktionsrätt Sverige. Jag lyfte också behovet av ett långsiktigt arbete riktat mot socionomutbildningen och blivande biståndshandläggare.

Det är inte färdiga lösningar på alla DHR:s utmaningar. Men det är konkreta steg i en riktning jag tror på: ett DHR som förenar medlemsförankring med skarp samhällspåverkan, där rättighetsperspektivet blir ännu tydligare och mer synligt.

För mig handlar närvarande ledarskap inte om att en ordförande ska synas ibland. Det handlar om att medlemmarnas erfarenheter måste få en tydligare väg in i förbundets arbete. En fast telefontid är därför inte en symbolfråga. Den är ett sätt att skapa struktur för lyssnande, dialog och återkoppling.

»För mig handlar detta inte om att på förhand bestämma svaret. Det handlar om att ta DHR:s strategiska roll på allvar.«

Medlemmars erfarenheter av bristande assistans, hemtjänst, otillgänglighet, färdtjänst, bostadsfrågor och myndighetsbeslut ska inte stanna i enskilda samtal. De ska kunna bli underlag för politiska krav, samhällspåverkan och organisatorisk utveckling.

Samma sak gäller frågan om DHR:s plats i funktionsrättsrörelsen. DHR är i dag inte medlem i Funktionsrätt Sverige. Jag menar att vi behöver våga pröva frågan om ett medlemskap öppet och sakligt. Vad skulle ett medlemskap kunna stärka? Finns det risker för DHR:s självständiga röst? Hur påverkas vår politiska synlighet, våra samarbeten och nyttan för medlemmarna?

För mig handlar detta inte om att på förhand bestämma svaret. Det handlar om att ta DHR:s strategiska roll på allvar. Ett starkt DHR behöver både kunna samarbeta med andra och stå tydligt i sitt eget perspektiv.

Jag tror också på folkbildning som handlingskraft. I min nyligen utkomna bok finns samtalsfrågor som kan användas i grupper för att diskutera mänskliga rättigheter, funktionsrätt och våra gemensamma vägval. Jag nämner det inte som en personlig merit, utan som ett exempel på hur jag försöker arbeta: att göra stora rättighetsfrågor möjliga att samtala om, organisera kring och omsätta i praktisk handling.

Jag vill också utveckla ett arbete gentemot socionomutbildningen och blivande biståndshandläggare. Många av de beslut som påverkar våra liv fattas av personer som behöver möta funktionsrättsperspektivet redan under sin utbildning. DHR har kunskap som inte alltid finns i kurslitteraturen: erfarenheter av hur beslut, bemötande och otillgänglighet påverkar vardagen.

Den kunskapen ska vi använda mer strategiskt. Jag har idéer för hur ett sådant arbete kan byggas upp och vill utveckla dem i rätt sammanhang tillsammans med medlemmar i regioner, distrikt och avdelningar. För mig är det handlingskraft: att ta medlemmars erfarenheter och göra dem till kunskap som kan påverka beslut innan de fattas.

Att vilja pröva ett nytt ledarskap är inte att underkänna allt arbete som har gjorts. Jag har respekt för det engagemang som finns i DHR i dag. Men respekt för det som är gjort får inte hindra oss från att diskutera vad som behöver göras nu.

DHR behöver ett ledarskap som lyssnar, samlar och agerar. Ett ledarskap som ser medlemmarnas erfarenheter som politisk kunskap. Ett ledarskap som både kan vår historia och vågar formulera nästa steg.

Jag kandiderar inte för att jag tror att en person ensam förändrar ett förbund. Jag kandiderar därför att jag tror på ett DHR som tar vara på medlemmarnas erfarenheter och omsätter dem i starkare rättighetspolitik, tydligare samhällspåverkan och konkret handling.

Vilja är början. Riktning visar vägen. Handlingskraft är det vi bygger tillsammans.

Av Sari Nykvist