Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten står skribenten för.
Jag kandiderar till posten som förbundsordförande för att jag vill samla, stärka och utveckla DHR – med tydligt ledarskap, hög närvaro och en stark funktionsrättslig riktning. För mig handlar det om att skapa verklig förändring i människors vardag, och att göra det tillsammans med medlemmarna.
ANNONS> 
Jag nominerar mig själv till förbundsordförande för att jag tror att jag kan bidra med ett ledarskap som både vågar och lyssnar: mod att fatta svåra beslut när det krävs, men alltid med respekt för demokratin och med förankring i medlemsviljan.
För mig är det viktigt att DHR känns nära. Som förbundsordförande vill jag därför vara tillgänglig för medlemmarna på ett konkret sätt. Jag vill införa en tydlig möjlighet att nå mig direkt: en kväll i veckan avsätter jag telefontid för samtal med enskilda medlemmar, blivande medlemmar, avdelningar och distrikt – om frågor som känns viktiga och angelägna, både lokalt och nationellt.
Jag vill arbeta för att stärka teamkänslan i hela förbundet – mellan förbund, distrikt och avdelningar. En viktig del i det är att utveckla relationen till och samarbetet med vårt ungdomsförbund. Unga medlemmars engagemang är avgörande för framtiden, och jag vill bygga en organisation där nya röster får plats, växer och stannar kvar.
Min resa i DHR började i ungdomsförbundet på 1990-talet. Då drev jag och andra i DHR UNG tillgänglighetsfrågor, särskilt i kollektivtrafiken. Vi tog plats, organiserade oss och använde direktaktioner när det krävdes – bland annat genom att protestera mot otillgängliga bussar och pendeltåg.
Samtidigt arbetade vi aktivt mot främlingsfientlighet genom demonstrationer, festivaler och konferenser. Den tiden formade mig: rättigheter blir verklighet först när vi gör jobbet – tillsammans.
Ideologiskt står jag stadigt i funktionsrätten. Jag tror på öppenhet, saklighet och att alla röster ska få höras. Om jag blir förbundsordförande vill jag därför ta upp frågan på nytt om DHR ska vara medlem i Funktionsrätt Sverige eller fortsätta stå utanför. Jag vill att vi gör en öppen och saklig genomlysning av för- och nackdelar, med fokus på vad som stärker medlemmarnas röst och vår möjlighet att få verklig politisk påverkan. För mig är det viktigt att beslut fattas transparent och medlemsnära.
Som ordförande vill jag också driva ett utvecklingsprojekt riktat mot socionomutbildningen och blivande biståndshandläggare. Målet är att stärka kunskapen om funktionshinderperspektivet och om rättigheter, så att beslut blir mer välgrundade och rättssäkra – och inte riskerar att diskriminera. När handläggare har bättre kunskap blir mötet tryggare, tydligare och mindre stressande för den enskilde. Det är en konkret satsning som kan göra skillnad i människors liv – på riktigt.
Jag söker förtroendet som förbundsordförande för att jag vill samla, stärka och driva DHR framåt – med rättighetsfokus, handlingskraft och en tydlig närvaro nära medlemmarna.
Sari Nykvist
DHR-medlem som arbetar som ombudsman på DHR Region Stockholm.
