Regeringen går vidare med förslaget om att införa ett undantag från kravet på tillgänglighet i plan- och bygglagen (PBL) för studentbostäder. Syftet är att minska byggkostnader och bidra till att det byggs fler studentbostäder.
I en remiss till lagrådet föreslår regeringen att det ska bli möjligt att undanta högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas.
ANNONS 
Undantagen ska kunna tillämpas vid såväl nybyggnad som vid ändring av en byggnad vilket innebär att det även gäller vid om- och tillbyggnad av befintliga byggnader.
Enligt regeringen kommer undantaget att skapa förutsättningar för att bygga studentbostäder med »mer differentierade och flexibla planlösningar«, vilket kommer göra det möjligt att bygga mindre bostäder med lägre byggkostnader till följd.
I praktiken innebär undantaget att kraven på tillgänglighet sänks när det gäller bostadsfunktioner som matlagning, måltider, hygien och förvaring.
Enligt förslaget ska personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga dock fortfarande kunna besöka alla bostäder.
»De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att kunna vara delaktiga i sociala sammanhang«, skriver regeringen i lagrådsremissen och nämner som exempel att en person som använder rullstol ska kunna komma in i en bostad men bli hänvisad till ett allmänt tillgängligt toalettrum på annan plats i byggnaden.
Vad besökstillgänglighet innebär i detalj bör framgå i en förordning, menar regeringen och tillägger att kravet inte ska gälla för byggnader med färre än tre våningar.
Några remissinstanser har föreslagit att undantaget bara ska gälla små lägenheter, men regeringen anser att även större lägenheter ska få undantag från kravet på tillgänglighet och användbarhet. Syftet är att »främja ett differentierat studentbostadsutbud«.
Enligt regeringen har förslaget om undantag starkt stöd inom bygg- och fastighetsbranschen. Samtidigt har förslaget fått kritik. Bland annat har några remissinstanser ifrågasatt premissen att undantaget sänker byggkostnaderna medan andra befarar att undantaget innebär att bostäder avsedda för studenter i framtiden kan konverteras till helt vanliga bostäder och att kostnaderna för anpassning då kommer att öka.
Flera remissinstanser menar också att förslaget strider mot principen om universell utformning i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Regeringen håller dock inte med om detta utan menar att förslaget inte innebär en inskränkning i rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är fortfarande »möjligt för personer med funktionsnedsättning att välja sin bosättningsort och bostad, ha tillgång till den fysiska miljön och att kunna delta i samhället«, skriver regeringen.
Regeringen föreslår att undantaget träder i kraft 1 juli 2025.
Vad är en studentbostad?
Enligt förslaget är en studentbostad en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning.
Regeringen föreslår att denna definition ska införas i plan- och bygglagen.
