I en stor beige byggnad i stadsdelen Tannefors i östra Linköping ligger en av idrottsföreningen Friskis och Svettis anläggningar i staden. Den är inte bara stadens största Friskis och Svettis-anläggning. Den är också platsen för en unik träningsverksamhet för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Två gånger i veckan samlas här en grupp träningssugna Linköpingsbor för att tillsammans stärka muskler, öva rörlighet och kondition på maskinerna i anläggningens gym. Till deras hjälp finns inte bara en gyminstruktör utan även en fysioterapeut och en del specialutrustning som normalt bara finns på rehabanläggningar.
– Här tränar vi i en miljö där friska, sjuka, gamla och unga – alla – tränar tillsammans. Här finns stora killar som lyfter flera hundra kilo, men också gamla tanter som går med rollator eller folk i rullstol. Det ger en wow-känsla. Man klarar mer än man tror, säger Helene Andersson.
Träningsgruppen i Tannefors är hennes skötebarn. Redan 2005 tog hon ett första initiativ till verksamheten genom att lämna in ett medborgarförslag till kommunen. Tre år och flera namninsamlingar och debattartiklar senare kunde hon tillsammans med den dåvarande landshövdingen Björn Eriksson inviga en gymverksamhet hos Friskis och Svettis där personer med nedsatt rörelseförmåga kunde träffas, träna och få hjälp och stöd av kompetent personal.
» Din möjlighet att träna ska inte vara beroende av om du är inskriven i vården eller inte.«
Helene Andersson, träningsaktivist
Tack vare ekonomiskt stöd från kommunen kunde man hyra in fysioterapeuter och subventionera kostnaden för deltagarna. För Helene Andersson var det en lösning betyder mycket för många människor med funktionsnedsättning.
– Din möjlighet att träna ska inte vara beroende av om du är inskriven i vården eller inte. Nu blir du utskriven efter tio veckor till att sitta hemma och göra ingenting. Tack vare den här lösningen kan alla få träning regelbundet, säger hon.
Att fler får möjlighet att träna är också en bra affär för kommunen, tycker Helene Andersson. Förbättrad styrka och rörlighet kan hjälp människor att bli mer självständiga vilket i sin tur kan minska behovet av vård och omsorgsinsatser, menar hon.
– Man kan minska på hemtjänst och omsorg, vårdbehovet blir mindre om man tränar. Jag ser på min kropp, den har blivit en helt annan sedan jag började träna.
Men 2019 kom chocken. Kommunen sade upp avtalet. Utformningen av stödet var inte förenligt med lagen och pengarna behövdes till annat, hette det, berättar Helene Andersson.
– Det var bedrövligt det som hände, att man valde att dra ner på något som är en självklarhet. För personer som är friska och krya är det en självklarhet att gå och träna, men det är det inte för oss som sitter i rullstol, går med kryckor eller rollator, säger Helene Andersson.
Ånyo påbörjade hon arbetet med opinionsbildning. En ny namninsamling och påverkan mot politiker tog vid. Skrivelser, insändare och debattartiklar lämnade hennes penna. I oktober 2021 kom frågan upp till debatt i kommunfullmäktige. En månad senare fanns ett så kallat IOP-avtal (Idéburet offentligt partnerskap) underskrivet.
– När det väl kom till kritan tog det bara en månad. Det behöver inte ta så lång tid.
För Friskis och Svettis var det nya avtalet en förutsättning för att verksamheten skulle kunna fortsätta, berättar Lotta Utterström, organisationens verksamhetschef i Linköping.
– Det är svårt för oss som förening att driva en sådan här verksamhet utan stöd. Vi har inte tillgång till fysioterapeuter och kostnaden för sådan personal skulle bli svår att bära eftersom att den här verksamheten inte bringar in någon intäkt. Då skulle man behöva ha en helt annat prislapp på själva kortet, vilket vore tråkigt.
Samtidigt har föreningen investerat mycket i att göra anläggningen i Tannefors tillgänglig för personer med nedsatt rörelseförmåga.
– Vi har flera anläggningar men just här i Tannefors har vi tänkt extra mycket på att ha ett gym som gör att man kan träna här om man sitter i rullstol eller har något gånghjälpmedel. Vi har lite mer utrymme runt utrustningen och har köpt in styrketräningsmaskiner där man kan ta bort sitsen och rulla in med rullstol.
Enligt Lotta Utterström är avtalet mellan kommunen och Friskis och Svettis en unik lösning som inte finns i någon annan FS-förening i landet. Öppna dörrar finns på flera håll men oftast i form av gruppgympa. På gymmet i Tannefors har man genom åren mött ett visst intresse från andra, men någon efterföljare på annan ort har man ännu inte fått.
Innan pandemin slog till besökte ett 50-tal personer Öppna dörrar-träningen varje vecka, berättar Helene Andersson. I takt med att restriktionerna släppt och smittan har gått tillbaka har allt fler vågat sig tillbaka. Men ännu är man inte tillbaka på de gamla nivåerna. Det oroar Helene Andersson som tycker att det är viktigt att alla får möjlighet att träna och vara fysiskt aktiva.
För egen del tränar Helene Andersson minst tre gånger i veckan. Att kunna träna regelbundet betyder mycket för henne.
– Den gör min kropp fysiskt stark, men den stärker mig även psykiskt. Jag känner att jag klarar av saker och då mår mitt psyke bättre.
Idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor i syfte att uppnå ett visst allmännyttigt samhälleligt mål. Ett IOP måste vara förenligt med upphandlings- och statsstödsreglerna.