En rollator i svart men korg
Foto: Jos van Galen/freeimages.com

En ny utredning ska undersöka hur hjälpmedelsförsörjningen kan mer jämlik över landet och om det behövs ett samlat huvudmannaskap. Reformförslag får dock inte leda till högre kostnader.

Redan i regeringsförklaringen 2014 utlovade statsminister Stefan Löfven reformer av den svenska hjälpmedelsförsörjningen. Skiftande villkor mellan olika delar av landet när det gäller allt från utbud till avgifter har varit ett diskussionsämne under lång tid utan att något har hänt från politiskt håll.

Nu kan det kanske bli skillnad. Idag tillsätter regeringen en särskild utredare som ska se över tillgången till och användningen av hjälpmedel. Utredaren ska lämna förslag för hur likvärdigheten kan öka och skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk minska. Dessutom ska frågan om en nationell reglering och ett samlat huvudmannaskap på hjälpmedelsområdet upp på bordet.

Utredaren ska bland annat redovisa för- och nackdelar med högkostnadsskydd för hjälpmedel och för ett system med tak för avgifter.

Utredningen ska därtill analysera systemet med fritt val av hjälpmedel. Regeringen konstaterar att systemet har fördelar för enskilda hjälpmedelsanvändare men skriver att en översyn ska göras med utgångspunkt i  en hållbar ekonomisk utveckling för staten, kommuner och landsting .

Förlagen från utredningen ska göra det möjligt för att bedriva en effektiv hjälpmedelsverksamhet. Här ska den enskildes delaktighet och självbestämmande vägas in, men det är också viktigt att det befintliga ekonomiska resurserna används effektivt, skriver regeringen.

Några mer pengar till hjälpmedel handlar det inte om. I det fall förslagen från utredningen bidrar till ökade kostnader ska det tydligt framgå hur det ska finansieras, skriver regeringen.

I direktivet till utredningen konstaterar regeringen att utvecklingen inom hjälpmedelsområdet har inneburit ett kraftigt ökat utbud av hjälpmedel. Möjligheten att få ett hjälpmedel som möter det individuella behovet har därmed stärkts, menar man.

Den tekniska utvecklingen ställer samtidigt nya krav på förskrivare och annan myndighetspersonal. Även här är kostnadseffektivitet en ledstjärna. Regeringen lyfter till exempel fram att utvecklingen av produkter som kan användas för stöd och tillsyn i hemmet kan leda till ett minskat behov av andra insatser. Man menar också att det finns ett behov av att pröva om hjälpmedel kan vara ett komplement eller alternativ till personlig assistans.

För att säkerställa kompetens hos de yrkesgrupper som jobbar med hjälpmedel ska utredningen kartlägga kompetensförsörjningen och föreslå åtgärder på både kort och lång sikt.

Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2017

Här finns direktiven till utredningen (dir 2015:134)

Text:

Kommentarer är avstängda.