kollage: Slottet fotograferat från bron till skeppsholmen och en infälld bild av Adolf Ratzka
Adolf Ratzka siktar på att ta den bristande tillgängligheten till Stockholms slott till domstol (Foto slottet: freeeimages.com)

Stockholms slott är i fokus när Adolf Ratzka planerar en domstolsprövning av bristande tillgänglighet.

Kungliga slottet i Stockholm är till stora delar otillgängligt för den som använder elrullstol. Det framgår bland annat av slottets hemsida som detaljerat redogör för alla trappor som besökare måste forcera för att ta sig till olika delar av byggnaden från 1700-talet.
– Det finns en lagstiftning, det finns internationella förpliktelser som Sverige har förbundit sig att följa och trots det kan jag fortfarande inte komma in i Slottet, säger Adolf Ratzka.

Han är ordförande för föreningen Med lagen som verktyg som bildades för lite mer än en år sedan med syfte att använda juridiska medel för att påverka tillgängligheten i samhället. Idag besöker han slottet för att undersöka tillgängligheten och dokumentera bristerna. Siktet är inställt på en stämningsansökan för bristande tillgänglighet.

Tidigare har han gjort flera försök att besöka slottet. Bland annat för att ta del av det musikutbud som erbjuds i lokalerna. Dock utan framgång.
– Jag kommer in på massor av platser ute i världen som är mycket äldre än slottet, och svårare att anpassa. Till exempel Colosseum i Rom. De har säkert också haft många bestämmelser att förhålla sig till och byråkrati att hantera, men det går ändå. Därför undrar jag: Varför går det inte här? Saknas viljan, säger Adolf Ratzka.

Sedan 1 januari 2015 klassar diskrimineringslagen bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Den som låter bli att vidta skäliga åtgärder för att att göra sin verksamhet tillgänglig för personer med funktionsnedsättning kan tvingas att betala diskrimineringsersättning till den som drabbas.
– Ytterst åligger det regeringen och staten att se till att lagstiftningen efterlevs. Därför har staten ansvaret att gå först framåt när det gäller tillgänglighet. Sedan kan andra på lägre nivå följa efter, säger Adolf Ratzka.

Att Sverige dessutom anslutit sig till FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning gör staten än mer förpliktigad att ta initiativ och se till att den egna verksamheten är tillgänglig, anser han.
– Annars är det hyckleri helt enkelt när man inte själv följer de åtaganden som man själv varit med om att bestämma.

Tillgänglighetskravet i diskrimineringslagen är dock förenad med många villkor. Förutom skrivningar om skälighet och undantag för mindre verksamheter innehåller lagen också krav på att det finns en varaktig relationen mellan verksamheten och den som upplever slog diskriminerad.
– Frågan är hur man etablerar en relation som inte är ömsesidig. Det blir ett asymmetriskt förhållande. Jag vill komma dit men jag får inte komma dit, säger Adolf Ratzka.

Han menar samtidigt att han har en relationen med slottet, trots att han inte kommer in i lokalerna.
– Då och då får besök från utlandet och mina besökare vill inte sällan besöka det kungliga slottet. Då kan inte jag följa med, för jag kommer inte in. Så relationen skulle kunna ses som varaktig.

Relationsfråga är bara en av flera hinder på vägen framåt. Adolf Ratzka räknar med att det kommer att ta tid innan frågan når domstol.
– Det är ett viktigt ärende och jag hoppas att det så småningom blir en stämning.

Stockholms slott ägs av staten genom Statens fastighetsverk och disponeras av kungahuset.

Text:

Kommentarer är avstängda.