Mellan 2021 och 2022 drev den dåvarande regeringen igenom flera lättnader i kraven i den så kallade rehabiliteringskedjan. Bland annat mildrades kraven på den som varit sjukskriven mer än 180 dagar att pröva sin arbetsförmåga mot andra jobb på arbetsmarknaden.
Regeländringarna gjorde det även lättare för äldre att få sjukersättning genom att kraven på omställning till andra yrken mildrades. Istället för att arbetsförmågan skulle prövas mot förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden så räckte det med att pröva arbetsförmågan mot normalt förekommande arbeten som personen har erfarenhet av.
Syftet med förändringarna var att underlätta för långtidssjuka att i vissa fall rehabilitera sig tillbaka till sitt tidigare jobb och att äldre skulle slippa att ta ut tidig pension när de blivit utslitna på jobbet.
Nu, snart två år efter lagändringen, har en statlig utredning utvärderat förändringarna i reglerna om sjukersättning. Utredningen drar slutsatsen att de minskade kraven på omställningar har fört med sig att sjukskrivningarna blivit längre samtidigt som återgången i arbete blivit lägre. Dessutom har kostnaderna ökat.
ANNONS 
Utredningen menar att reglerändringarna har urholkat viktiga principer i sjukförsäkringen och pekar särskilt på att försäkringen ska vara en inkomstbortfallsförsäkring och en omställningsförsäkring.
Därför föreslår utredningen att reglerna, i stora drag, återställs till hur de var före 2022. Det innebär bland annat att rehabiliteringskedjan blir mindre flexibel än i dag och det blir inte längre möjligt att skjuta upp prövningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbeten på hela arbetsmarknaden.
Undantaget är möjligheten för äldre att beviljas sjukersättning utan att deras arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden. Här anser utredningen att regeländringen är motiverad. Framför allt handlar det om personer som har problem med rörelseförmågan och personer som har jobbat inom byggbranschen och tillverkningsindustri.
Samtidigt hissar utredningen en varningsflagga för att antalet nybeviljade sjukersättningar i åldersgruppen 62 till 64 år har ökat med 80 procent. Utvecklingen bör därför följas noggrant framöver, menar utredaren.
