Svala reaktioner på Kristerssons funktionshinderpolitik 

I sin regeringsförklaring lovade statsministern full delaktighet utan diskriminering för personer med funktionsnedsättning. Men funktionshinderrörelsen är inte imponerad.

Sverige har fått en ny regering och på tisdagen levererade statsminister Ulf Kristersson (M) sin regeringsförklaring och presenterade sina ministrar. I talet ägande Kristersson mycket tid åt frågor som brottslighet och höga energipriser men han vek även  ett stycke åt funktionshinderfrågor där han passade på att utlova full delaktighet. 

– Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden är fortsatt i fokus, sa Ulf Kristersson. 

ANNONS Annons med text: Missa inte webbinariet Antidiskriminering, tillgänglighet och medborgerligt likvärde Läs mer och anmäl dig här Stil 40 år av frihet

Dessutom återgav statsministern den av punkterna i Tidöavtalet som säger att regeringen ska överväga ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS. Likaså upprepade han att regeringen ska tillsätta en utredning med uppdraget att föreslå en modell för successiv kvalificering in till svenska välfärdsförmåner, genom till exempel arbete eller medborgarskap.

Den nya regeringspolitiken får ett ganska ljummet mottagande av funktionshinderrörelsen. I en kommentar välkomnar Funktionsrätt Sveriges generalsekreterare Nicklas Mårtensson visserligen statsministerns formuleringar om funktionsrättsperspektivet, men han riktar också kritik mot den kommande utredningen om att nyanlända ska kvala in i 

– Som det verkar riskerar personer med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning som saknar svenskt medborgarskap, att helt eller delvis utestängas från en rad rättigheter, som exempelvis personlig assistans.”, säger Funktionsrätt Sveriges generalsekreterare Nicklas Mårtensson

Jonas Franksson, ordförande för assistanskooperativet Stil välkomnar även den nya regeringens ambition om att återinföra tjänstemannaansvaret men saknar samtidigt tydliga ställningstagande i frågan om personlig assistans. Framför allt kritiserar han att Tidöavtalet helt saknar skrivningar om att de grundläggande behoven för personlig assistans ska räknas i sin helhet. Trots att tre av de fyra tidöparierna har drivit frågan finns den inte med i avtalet.  

Dessutom är han kritisk till att personlig assistans ligger under rubriken vård i Tidöavtalet. 

– Det vittnar om en total brist på kunskap om assistansreformen som ju flera av partierna sjösatte för snart trettio år sedan. Att bryta med vårdtänkandet och istället ge människor rättigheter och verktyg att själva forma sitt liv, är själva grunden för den personliga assistansen. Att inte känna till detta i tider då vi riskerar att återigen ses som patienter istället för medborgare är farligt, säger Jonas Franksson i ett pressmeddelande.