I dag levererar finansminister Elisabeth Svantesson regeringens budgetproposition till riksdagen. Mycket av innehållet är redan känt sedan tidigare. Vanan trogen har regeringen ägnat de senaste veckorna åt att portionera ut innehållet i mindre bitar, och det har blivit rätt många. I år har regeringen räknat fram ett ovanligt stort så kallad reformutrymme, alltså den mängd pengar som finns tillgängliga för nya satsningar i budgeten. Totalt har regeringen räknat ut ett reformutrymme på 80 miljarder.
Sänkt inkomstskatt
Nästa år genomförs ytterligare ett så kallat jobbskatteavdrag. Det betyder att de flesta som har inkomst av arbete får lägre skatt efter årskiftet.
ANNONS> 
Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning
Efter mycket kritik har regeringen beslutat att likställa beskattningen av sjuk- och aktivitetsersättning med skatten på arbete. Nästa år förstärks skattereduktionen vilket ger effekten att skatten sänks. Regeringen räknar med en skattesänkning på 1800 kronor per år för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Men det faktiska utfallet varierar beroende på storleken på ersättningen. Den som har full inkomstbaserade ersättning kan röka med en skattesänkning på 6077 kronor per år, enligt regeringens beräkningar.
Låg höjning av assistansersättningen
Schablonbeloppet för den statliga assistansersättningen höjs med 1,5 procent 2026. I reda pengar handlar det om en höjningen med 5 kronor och 10 öre. Det innebär att schablonbeloppet för assistansersättningen 2026 blir 347,70 kronor.
Den låga höjningen möts av hård kritik från flera håll.
Totalt räknar regeringen med att statens utgifter för assistansersättningen landar på strax under 27,5 miljarder kronor under 2026.
Något konkret besked om indexering av schablonbeloppet lämnar regeringen inte i budgeten. Beskedet är att regeringen »undersöker införandet av en indexering av schablonbeloppet i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare«.
Regeringen uppger att de avser att överväga åtgärder med målsättningen att göra staten till ensam huvudman för den personliga assistansen. Men innan huvudmannaskapet överförs till staten vill regeringen se över förutsättningarna och regelverket för rätten till personlig assistans.
Taket i lönebidraget lämnas orört
Anslaget till lönebidrag och Samhall sänks med 600 miljoner kronor nästa år. I praktiken anslår regeringen ändå mer pengar till området än vad som beräknas gå åt. Det totala anslaget för 2026 är 20,2 miljarder kronor. I praktiken har dock inte alla pengar i anslaget använts på flera år.
Något höjt takbelopp i lönebidraget finns inte med i budgeten. Taket för den lön som bidraget beräknas på ligger kvar på 20 000 kronor i månaden. Det har inte höjts sedan 2020 och i takt med löneutvecklingen på arbetsmarknaden täcker lönebidraget en allt mindre del av de faktiska lönerna. Antalet personer som har lönebidrag har minskat kontinuerligt under flera år.
Inför årets budget har flera aktörer krävt att taknivån i lönebidraget höjs. Bland annat har Arbetsförmedlingen lagt fram olika förslag på justering av takbeloppet.
Nyanlända förlorar rätt till ersättningar
Merkostnadsersättning, bostadstillägg och garantin i sjuk- och aktivitetsersättning tillhör de ersättningar som inte längre blir omedelbart tillgängliga för personer som invandrar till Sverige från ett land utanför EU. Från och med 2027 kräver totalt åtta ersättningar och bidrag en bosättningstid på minst fem år under en 15-årsperiod.
Det ska dock finnas möjlighet till undantag från grundregeln för den som kan visa på inkomster från arbete. För att få undantag krävs en inkomst på minst 38 700 kronor under sex månader i följd eller en inkomst på minst 20 150 kronor under 12 av de senaste 24 månaderna.
Förändringen är en del av en bidragsreform som bland annat innehåller en stramare riksnorm för försörjningsstödet och ett bidragstak som framför allt drabbar familjer med många barn där ingen av de de vuxna arbetar. Med förändringen vill regeringen och Sverigedemokraterna öka drivkrafterna för personer som lever på bidrag och ersättningar att skaffa arbete.
Mer pengar till bilstödet
Regeringen aviserar en liten höjning av anslaget till det statliga bistödet. Nästa år avsätts en miljon extra och från och med 2027 tillför regeringen 3 miljoner kronor per år. Samtidigt är prognoserna för utbetalningar av bilstöd fortfarande blygsamma. I år beräknas bara 161 miljoner kronor av det totala anslaget på 263 miljoner kronor komma till användning.
Mer flexibel vilande sjuk- och aktivitetsersättning
Sjukersättning och aktivitetsersättning vid studier anpassas till omfattningen av studierna. I dag kan den som har sjuk- eller aktivitetsersättning pröva på att studera under sex månader utan att förlora rätten till ersättningen. Men möjligheten gäller bara studier på heltid.
Regeringen väljer att gå vidare med ett förslag som gör det möjligt för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning att studera även på deltid. Ersättningen ska då förklaras vilande i en omfattning som motsvarar den omfattning som studierna bedrivs. Det betyder att det blir möjligt att prova på att studera på till exempel halvtid med visshet om att man kan få tillbaka sin ersättning om studierna inte fungerar.
Samtidigt förlänger regeringen tiden som den som har aktivitetsersättning kan pröva att studera med bibehållen ersättning. Dagens maxgräns på sex månader förlängs till 12 månader.
VAB för barn med särskilda behov
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning får rätt till föräldrapennning vid möten med skola och socialtjänst som rör barnets behov. Förändringen föreslås börja gälla vid årsskiftet.
