Kampen om takbeloppet – har lönebidraget en framtid?

Om inte takbeloppet höjs kan vi få se ytterligare minskning av antalet anställningar med lönebidrag. Detta enligt Emil Johansson, chef för Arbets­förmedlingens enhet med ansvar för kontakter med arbetsgivare. 

– Om inte takbeloppet justeras på sikt och följer kostnadsutvecklingen kommer lönebidragen att få en allt mindre aktualitet. Dessa anställningar kan bli mer koncentrerade till en mindre del av arbetsmarknaden.

Som Funktionshinderpolitik kunde berätta i fjol har takbeloppet för bidrag till subventionerade anställningar legat still på 20 000 kronor i månaden sedan 2017, och att det även dessförinnan legat still under långa perioder. Detta har lett till att värdet på bidraget har urholkats och att anställningar med lönebidrag har blivit ett låglönealternativ (läs mer i Funktionshinderpolitik #3/2024).

Fremia är arbetsgivarorganisation för 5 000 arbetsgivare inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd. Flera av dessa organisationers syfte är att verka som arbetsgivare för personer som står långt från arbetsmarknaden. 

– Lönebidraget som verktyg i arbetsmarknadspolitiken blir mer och mer omöjligt att använda. Vi har redan i dag medlemmar som har gått i konkurs för att förutsättningarna inte är tillräckliga, säger Fremias samhällspolitiske talesperson, Patrik Schröder.

De flesta anställningar med lönebidrag finns idag inom handeln och vårdsektorn. I takt med att bidraget har förlorat i värde har antalet anställningar minskat markant. Genom åren har röster hörts för att höja bidraget, bland annat från de tre centrala fackliga organisationerna LO, TCO och SACO. Under senaste året har även Arbetsförmedlingen, Fremia och Svenskt Näringsliv gått ut med att en höjning är nödvändig. 

Arbetsförmedlingen har i sitt budgetäskande till regeringens höstbudget föreslagit tre alternativ. Ett av alternativen är 25 000 kronor i månaden med en årlig indexerad höjning som följer lönekostnadsutvecklingen enligt Statistiska Centralbyrån. Det andra förslaget är 28 000 utan indexhöjningar medan det tredje alternativet är att bidraget ligger kvar på 20 000 kronor under 2026 och sedan höjs med index. 

– Förslagen bygger på beräkningar på kostnader vi har, men frågorna behöver utredas vidare av regeringen, säger Emil Johansson.

Arbetsförmedlingen har inte undersökt bidragets nivå i förhållande till löneläget på arbetsmarknaden. 

– Vi tar inte ställning kring löneläget på arbetsmarknaden. Vi konstaterar att stödet inte höjts på länge och att det påverkar dess attraktivitet.

Fremia vill se en höjning till 28 000 kronor från och med 2026 med indexhöjningar åren efter. Organisationen har inte gjort några egna beräkningar utifrån läget på arbetsmarknaden, utan har tagit rygg på Arbetsförmedlingens högsta siffra och lagt till indexering. Men Fremia menar egentligen att bidraget bör hamna på 35 000 – 40 000 kronor i månaden inom en inte för lång framtid. 

– Vi vill att lönebidraget ska omfatta fler grupper. Det här måste inte vara en låglöneverksamhet. Det finns ju de som av olika skäl kan behöva ett lönebidrag efter att ha haft en tjänst med högre lön, säger Fremias samhällspolitiske chef, Patrik Schröder.

Fremia har varit i kontakt med arbetsmarknadsdepartementet, men utan att få gehör. Patrik Schröder säger att den tidigare arbetsmarknadsministern, Mats Persson, hade helt andra idéer om vilka förändringar som behövs, och att en höjning av takbeloppet inte prioriterades. Fremia har upplevt att 35 000 kronor i månaden inte varit med på kartan, inte 25 000 heller.

– Jag ser ingen stor chans till förändring i höstbudgeten. Men arbetsmarknadens parter vill se en förändring, så även Arbetsförmedlingen. Arbetslösheten är skyhög och kostnaderna för detta är marginella i ett budgetsammanhang, säger Patrik Schröder. 

Om det inte blir en höjning tror Arbetsförmedlingen att antalet anställningar med lönebidrag kommer att fortsätta minska. Vid en höjning till 25 000 i månaden tror myndigheten på en ökning med 1 500 jobb. En blygsam höjning i jämförelse med det antal anställningar som är i gång idag. 

– Vi är rätt försiktiga i vår prognos eftersom vi som myndighet också ska ha kapacitet att hantera fler ärenden och beslut, säger Emil Johansson.

Arbetsförmedlingen har inte, enligt Riksrevisionen, arbetat tillräckligt effektivt när det kommer till matchning av arbetssökande med arbetsgivare. Fremia är mer positiva till utfallet av en höjning. De räknar med 10 000 nya jobb enbart bland deras egna medlemsföretag. Detta baseras på en enkätundersökning av ett externt undersökningsföretag som frågat hur många man anställer idag och hur många nya som skulle kunna erbjudas en anställning. 

Funktionshinderpolitik har sökt arbets­marknadsminister Johan Britz (L) för en intervju. Ministerns pressekreterare svarar att taket hanteras inom ramen för budgetprocessen.