Otillgänglig information, okunnig personal och otillgängliga skyddade boenden är några problem som Jämställdhetsmyndigheten pekar på i sin nya rapport. Bristerna drabbar personer oavsett typ av funktionsnedsättning och har blivit större under covid-19-pandemin, menar myndigheten.
Problemen handlar bland annat om att många som arbetar inom funktionshinderområdet inte har kunskap om våld i nära relationer. Samtidigt saknar många av som jobbar med stöd till våldsutsatta tillräcklig kunskap om förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning.
Det handlar också om att det finns få skyddade boenden som är anpassade för olika typer av funktionsnedsättningar. Många gånger saknas också information i tillgängliga format eller tillgång till teckenspråkstolk.
Jämställdhetsmyndigheten menar att kommunerna måste ge socialtjänsten förutsättningar att bedriva arbetet mot våld med med god kvalitet och med våldsutsattas behov och rättigheter i fokus.
ANNONS 
– Kommunerna behöver utveckla arbetssätt för att leva upp till sitt ansvar, nå ut och ge stöd till våldsutsatta personer med funktionsnedsättning. De personer, oftast kvinnor, som utsätts för våld i en nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck riskerar annars att falla mellan stolarna, säger Madelene Larsson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten i ett pressmeddelande.
Tidigare i år inledde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) på uppdrag av regeringen en nationell tillsyn på området med särskilt fokus på stödet till våldsutsatta med funktionsnedsättning. Detta välkomnar Jämställdhetsmyndigheten men man pekar samtidigt på att många kommuner saknar strukturerade analyser och systematisk uppföljning av insatser. Ett faktum som gör det svårt att dra några slutsater av vilka grupper som har fått stöd och hjälp i ett krisläge som covid-19-pandemin.
Myndigheten föreslår att våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ska ingå i krisberedskapen på alla nivåer i samhället.
