Fyra miljoner människor har hittills flytt undan kriget i Ukraina. Över 20000 har hittills sökt sig till Sverige, varav flera har funktionsnedsättning. Runt om i landet har frivilliga ställt upp för att hjälpa till med allt ifrån boende till hjälpmedel och förnödenheter.
Jalle Jungnell i Stockholm är en av alla frivilliga som jobbat med att ta fram stöd till flyktingar från Ukraina. Bland annat har han samlat ihop hjälpmedel och andra förnödenheter som har skickats till Polen för vidare transport till Ukraina, men han är också delaktig i arbetet för att ge stöd till flyktingar med funktionsnedsättning som på olika sätt kommer till Sverige.
Han berättar att det idag finns en stor osäkerhet om vilket stöd flyktingarna kan få från samhället. Det kan handla om tillgång till fungerande hjälpmedel, hygienartiklar eller vård. Mest akut är att hitta tillgängliga bostäder för att ge flyktingarna tak över huvudet.
– Vi har fått släcka bränder. Det har dykt upp någon i Karlskrona och någon i Helsingborg. Då var det bara att betala hotellrum. Någon har landat på Arlanda och fått hjälp direkt till Karolinska sjukhuset för vård, säger Jalle Jungnell.
ANNONS 
Inte heller är det lätt att få svar på frågor från ansvariga myndigheter.
– När man pratar med Migrationsverket och andra så vet de inte riktigt hur de ska hantera det här. Alla förstår att flyktingarna har rätt till hjälpmedel och hygienhjälpmedel, men hur ska man göra? Det vet de inte riktigt, säger Jalle Jungell.
Som Funktionshinderpolitik tidigare skrivit om har föreningen Funkibator i Växjö redan tidigt i kriget påbörjat arbetet med att bygga upp ett landsomfattande nätverk för att samordna ideella insatser och ge stöd till kommuner och andra myndigheter i arbetet med att ta emot flyktingar med funktionsnedsättning. Att det behovet är stort ser även Jamie Bolling på Independent Living Institute. Inom ramen för deras verksamhet Disabled refugees welcome (DRW), som startade efter flyktingkrisen 2015, har hon bland annat startat en grupp på Facebook för att samla upp initiativ och frågor om vilket stöd som ideella krafter kan ge till flyktingar med funktionsnedsättning. I dagsläget har gruppen runt 500 medlemmar.
– Där finns både människor som behöver hjälp men även många av de som erbjuder stöd, volontärer som genomför aktiviteter och personer som kan erbjuda boende. Det är väldigt blandat, säger Jamie Bolling.
Samtidigt upplever hon att den offentliga mottagningsorganisationen fortfarande inte har fått koll på hur man ska ge stöd till flyktingar med funktionsnedsättning.
– Jag får inte svar på mina direkta frågor, men det finns frivilliga resursgrupper i nästan alla kommuner som samlar volontärer och förbereder för mottagande.
Inte heller när det kommer till tillgänglighet i mottagningsprocessen är förberedelserna tillräckliga, menar Jamie Bolling.
– Vi vet att en person med stor funktionsnedsättning inte mår bra i ett stort boende med femtio eller hundra personer. Därför behöver vi hitta bra stödfamiljer.
På onsdagen skickade stora delar av den svenska funktionshinderrörelsen ett brev till socialminister Lena Hallengren (S) där de uppmanar regeringen att skyndsamt fatta beslut om att bistå nyanlända flyktingar från Ukraina med såväl, hjälpmedel, läkemedel och engångsartiklar som tillgång till adekvata insatser inom rehabilitering och habilitering.
Samma dag svarade även socialminister Lena Hallengren på en skriftlig fråga i riksdagen från Marie-Louise Hänel Sandström (M). Hänel Sandström ville veta vilka konkreta åtgärder Hallengren avser att vidta för att stötta ukrainska flyktingar med funktionsnedsättning som kommit till Sverige?
I svaret hänvisar Hallengren till den lagstiftningen som finns på plats. Ukrainska flyktingar som har funktionsnedsättningar kan få sina behov tillgodosedda genom lagen om mottagande av asylsökande (LMA), socialtjänstlagen och lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande. Bland annat ska barn kunna få tillgång till hjälpmedel från regionen. För att en vuxen som flytt till Sverige ska ha rätt till hjälpmedel krävs att det utgör »vård som inte kan anstå«, skriver Hallengren
Jalle Jungell tycker att myndigheterna behöver gå samman för att samordna stödet till flyktingar med funktionsnedsättning.
– Det behövs ett telefonnummer eller en hemsida för dem med rörelsehinder eller andra behov så att man kan få snabb kontakt. Det blir oerhört rörigt när alla på egen hand ska jaga reda på vad som gäller.
Dessutom krävs att alla ansvariga känner till sina skyldigheter, menar han.
– Vi har fått beskedet att man har rätt till hygienhjälpmedel och att man ska kunna få det från vårdcentralen. Men om man går till vårdcentralen så vet inte de om det där. Det finns ett stort informationsvakum just nu.
