Nu väntar ny kamp om tillgänglighetsdirektivet

Urvattnad kompromiss eller användbart verktyg? Nu avgörs framtiden för EUs tillgänglighetsdirektiv.
I förra veckan antog Europeiska rådet ett ställningstagande om hur man vill att EUs tillgänglighetsdirektiv ska utformas. Det ursprungliga förslaget från kommissionen har därmed behandlats i såväl Europaparlamentet som rådet och därmed har alla tre parter i EUs lagstiftningsprocess intagit sina positioner.
Till skillnad från parlamentet vill rådet inte att myndigheterna ska vara skyldiga att uppfylla direktivets tillgänglighetskrav vid offentlig upphandling eller när pengar från EUs strukturfonder används. Inte heller vill man ha några krav på tillgänglighet i den byggda miljön i anslutning till de varor och tjänster som omfattas av direktivet.
Precis som parlamentet vill rådet dock ha ett undantag för småföretag med färre än tio anställda.
Trots att flera tunga punkter i den tänkta lagstiftningen alltså avvisas av rådet välkomnar såväl politiker som funktionshinderrörelse att processen nu kan gå vidare. Det har gått två år sedan EU-kommissionen lade fram sitt förslag till tillgänglighetsdirektiv.
Förslaget var långt i från något heltäckande skydd för tillgängligheten inom unionen. Istället var det begränsat till att omfatta ett antal varor och tjänster som telefoner, biljetter, banktjänster, e-böcker och vissa transporter. Syftet var inte bara att öka tillgängligheten, gemensamma regler skulle öka konkurrensen och göra det möjligt för företag att sälja sina produkter i hela unionen.

I en kommentar välkomnar den ansvariga EU.-kommissionären Marianne Thyssen att medlemsländerna har kommit överens i rådet. Men hon är kritisk till att de inte ställer sig bakom att tillgänglighetsdirektivet ska gälla upphandling och EU-fonder eller att larmnumret 112 ska vara tillgängligt.
– Här har myndighetena förlorat ett tillfälle att at ledningen när det gäller tillgänglighet, säger Marianne Thyssen.
Så vad händer nu? I och med att de tre parterna har tagit sina positioner kan nu förhandlingarna om den slutgiltiga lydelsen av direktiv inledas. Rådet och parlamentet kommer att påbörja överläggningar och från svenska regeringens sida hoppas man på en överenskommelse under våren 2018.
När ett färdigt direktiv väl är antaget har medlemsländerna två år på sig att anpassa sina lagstiftningar.