Det här är en opinionsartikel. Åsikter i texten står skribenten för.
När riksdagen 2018 beslutade att fasa ut handikappersättningen till förmån för den nya merkostnadsersättningen hette det att allt skulle bli bättre. Den nya ersättningen skulle inte bara vara mer träffsäker och lättare att förstå sig på för den enskilde, den skulle också vara modernare och anpassad till dagens samhälle.
ANNONS 
Dessutom lovade beslutfattarna att de allra flesta som var beviljade handikappersättning också skulle bli beviljade merkostnadsersättning. Den nya ersättningen skulle inte bli sämre än den gamla.
Idag, fem år senare, vet vi att så inte blev fallet. Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) avslutade nyligen en granskning av merkostnadsersättningen och hur den har fungerat hittills. Det är ingen rolig läsning för den som har merkostnader till följd av sin funktionsnedsättning.
Ungefär hälften av de vuxna som för egen räkning ansökt om merkostnadsersättning har fått avslag av Försäkringskassan. Detta även i de fall där personen i fråga tidigare varit beviljad handikappersättning under lång tid. Löftet om att vi som har möjlighet att söka ersättningen inte skulle behöva känna någon oro inför förändringen visade sig vara tomt.
Det har inte ens spelat någon roll att den undre gränsen för att beviljas merkostnadsersättning är lägre än vad den var för handikappersättningen. Det är enligt ISF 12 procent färre som blivit beviljade merkostnadsersättning jämfört med handikappersättning. Mer än var tionde mottagare av handikappersättning som ansökt om merkostnadsersättning har alltså förlorat sin ersättning. Samtidigt har många som har blivit beviljade merkostnadsersättning fått en mindre summa än tidigare.
»Att ansöka verkar idag vara ett lotteri där alltför många som ansöker blir förlorare.«
ISF konstaterar också att reglerna är alldeles för svåra att förstå för många som ansöker om merkostnadsersättning. Andelen avslag är större bland personer med utländsk bakgrund eller med låg utbildning. Dessutom varierar besluten mellan olika handläggare.
Sammantaget visar ISF:s granskning att merkostnadsersättningen dras med stora problem. Att ansöka verkar idag vara ett lotteri där alltför många som ansöker blir förlorare.
Att ha en funktionsnedsättning i dagens samhälle innebär merkostnader. Alltså kostnader som andra personer utan funktionsnedsättning inte har för att kunna aktivt delta i samhället.
Om individen kan visa på att merkostnaderna som denne har är faktiska så bör de också ersättas av staten. Att individen ska behöva betala för att leva som andra är ett systemfel som merkostnadsersättningen var tänkt att avhjälpa.
Ersättningen behöver bli mer förankrad i hur vardagslivet ser ut för många med nedsatt rörelseförmåga och vilka merkostnader som faktiskt finns och inte efter vad Försäkringskassan anser vara en merkostnad utifrån egna antaganden.
Ett system som ska vara till hjälp för många får inte vara så komplicerat att det krävs hög utbildning för att förstå vilka saker man har rätt att söka ersättning för. Det är orimligt.
Att kunna delta i samhället som andra utan att behöva betala extra för det är en mänsklig rättighet och handlar om demokrati. Att då försämra en redan kritiserad reform är inte enbart dåligt för individen utan dåligt för hela samhället. Inte minst med tanke på att det drabbar de personer hårdast som oftast har det ekonomiskt väldigt tufft i Sverige idag.
Det här är en opinionsartikel. Åsikter i texten står skribenten för.
