Merkostnadsersättningen såg dagens ljus 2019 med syftet att successivt fasa ut handikappersättning och vårdbidrag. Ersättningen ska kompensera för extra kostnader som människor har till följd av sin egen eller sitt barns funktionsnedsättning. Genom förändringen skulle systemet bli tydligare och mer tidsenligt än de äldre ersättningarna.
Men samtidigt har avslagen för ansökningar om den nya ersättningen skjutit i höjden. Det visar en granskning av merkostnadsersättningen som myndigheten Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har gjort. Över 90 procent av föräldrarna och ungefär hälften av de vuxna som för egen räkning ansöker om merkostnadsersättning får avslag från Försäkringskassan.
Enligt ISF visar granskningen att regelverket för merkostnadsersättning på flera sätt tydligare och mer transparent än motsvarade regelverk för handikappersättning och vårdbidrag. Den nya ersättningen har en tydligare definition och likaså är kriterierna för vad som krävs för att en person ska få ersättning tydligare i lagstiftningen.
Ändå är reglerna svåra att förstå för många som ansöker om merkostnadsersättning. ISF har granskat ett antal ansökningar och konstaterar att många har svårt att avgöra vad som är normala kostnader och vad som är merkostnader till följd av funktionsnedsättning.
ANNONS 
Många sökande har en felaktig förväntan på vad merkostnadsersättningen ska täcka. Inte minst är det vanligt att föräldrar ansöker om ersättning för merkostnader för sina barn som inte är rimliga utifrån hur lagstiftningen ser ut, skriver ISF.
Det finns visserligen en variation i hur Försäkringskassan utreder och bedömer kostnader som människor ansöker om ersättning för, men ISF menar att Försäkringskassans handläggning inte kan förklara den stora andelen avslag.
Den höga andelen avslag är problematisk på flera sätt, skriver ISF i rapporten. Dels för att många riskerar att få ett lägre förtroende för Försäkringskassan och dels för att den stora mängden ansökningar som får avslag leder till onödigt arbete hos myndigheten vilket resulterar i höga kostnader för administration. Myndigheten rekommenderar regeringen att följa utvecklingen och om den kvarstår överväga om utformningen av ersättningen till barn med funktionsnedsättning behöver förändras.
Samtidigt konstaterar ISF att de nya reglerna har gjort det svårare att få merkostnadsersättning jämfört med den äldre handikappersättningen. Detta trots att det nedre gränsen för vilka merkostnader som räknas har sänkts.
Strax innan merkostnadsersättning infördes, i december 2018, hade 61 904 personer handikappersättning. Fyra år senare, i december 2022, var antalet som personer som hade aningen handikappersättning eller merkostnadsersättning 54 333. Det är en minskning med 7571 personer eller 12 procent. En förklaring är att merkostnadsersättning inte ersätter kostnader för hjälpbehov.
Dessutom är regelverket komplicerat och kan vara svårt att förstå. ISF:s granskning visar till exempel att föräldrar med låg utbildning får avslag i större utsträckning än högutbildade föräldrar. Likaså är avslagen fler bland personer med utländsk bakgrund.
Många får avslag
Under 2022 ansökte 9182 föräldrar om merkostnadsersättning för sina barn. 719 av dessa beviljades ersättning.
För att överhuvudtaget få merkostnadsersättning krävs godkända merkostnader på 25 procent av prisbasbeloppet. I år innebär det merkostnader på 13125 kronor. Många som ansöker kommer inte upp i detta belopp när Försäkringskassan granskar ansökan.
