Det här är en krönika. Åsikter i texten är skribentens egna.
Tillgängligheten i studentbostäder ska försämras. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att föreslå lättade byggkrav vid nybyggnation. Anledningar såsom att studentboende är tillfälligt, att tillgänglighet kostar och att nya yteffektiva studentbostäder behövs byggas förs fram som tillräckliga för detta avsteg. Att göra avkall på studentbostäders tillgänglighet är inget nytt.
För drygt 15 år sedan föreslogs detsamma, då med motiv att hyresnivån för studenterna därmed skulle kunna sänkas och att internationella studenter ansåg att Sverige hade för höga krav på boendestandarden. Argument kring försämrad tillgänglighet tycks det således finnas flera av och vara angeläget att föra fram. Tydliggörande av vad det kan innebära för individen, hen som har behov av tillgänglighet, tycks det emellertid vara sämre beställt med.
Jag minns min egen studietid och mitt studentkorridorboende för många år sedan. Parkeringsplats utanför huset, dörröppnare, hiss, rymlig toalett och dusch, ett för mig ett utmärkt boende. Det var stort att flytta hemifrån, beroenden bröts och jag blev tvungen att klara mig själv. Mitt boende var så mycket mera än ett rum med toalett. Det var en arena där vänskaper etablerades, passioner och kärlek utforskades, böcker lästes och grupparbeten gjordes. Det var där jag fullt ut fick utforska och bli en del av något större, del av universitetsvärlden och del av ett kompisgäng som idag, 35 år senare är mitt viktigaste sociala nätverk. Det var också där som jag blev en person med en utbildning och därmed en intressant person för ett arbetsliv.
ANNONS 
»Jag minns också aktiviteter och relationer jag stängdes ute från på grund av otillgänglighet. Den oplanerade efterfesten eller »häng med upp på en fika«-tillfället.«
Men jag minns också aktiviteter och relationer jag stängdes ute från på grund av otillgänglighet. Den oplanerade efterfesten eller »häng med upp på en fika«-tillfället. Sådant jag fick ta del av genom berättelser i efterhand och som jag gärna hade velat vara en del av.
Nu ska tillgängligheten alltså, om det går som regeringen vill, försämras. Samtidigt som detta utreds arbetar universiteten och högskolorna i Sverige och Europa sedan några år med det som kallas breddad rekrytering och breddat deltagande. Med detta menas att studentgruppernas sammansättning ska spegla samhällets mångfald och underrepresenterade grupper ska stimuleras till att söka och genomföra utbildning, allt i syfte att motverka sociala snedrekryteringar. Detta gäller alltifrån ålder, etnicitet som funktionsnedsättning.
Personer med funktionsnedsättning är underrepresenterade vad gäller högre utbildning men ska alltså med hjälp av dessa satsningar hitta vägar in till utbildning. Denna breddade rekrytering är ett en del av det europeiska samarbetet och rimmar väl med de globala mål, Agenda 2030, som finns inom Förenta nationerna.
Men tillbaka till byggvärlden. Här börjar det slira. Om personer med funktionsnedsättning nu ska uppmuntras att plugga men samtidigt inte kan bo i nybyggda bostäder, hur kan man förstå det? Eller kan det vara så att dessa olika aktörer inte samarbetar? Den ene vet inte vad den andra gör och det ena förslaget motverkar det andra. En dörr öppnas och en annan stängs.
Det här är en krönika. Åsikter i texten är skribentens egna.
