Därför misslyckades det statliga praktikprogrammet

Trots att många har fått jobb efter att ha gjort praktik på statliga myndigheter har antalet praktikanter minskat kraftigt över tid. 

Sedan 2016 har statliga myndigheter haft regeringens uppdrag att ta emot personer med funktionsnedsättning för praktik. Ambitionerna har stundtals varit höga. Fram till 2021 var målet att myndigheterna i snitt skulle ta emot tusen praktikanter per år, men det antalet var man aldrig i närheten av att uppnå. Istället halverade regeringen ambitionsnivån till 500 män och kvinnor med funktionsnedsättning per år. 

Resultatet blev att antalet praktikanter sjönk ytterligare. Mellan 2021 och 2023 var det bara drygt hälften av de 200 myndigheterna som överhuvudtaget tog emot någon praktikant. Det visar den slutredovisning som Statskontoret har gjort av praktiksatsningen. 

Utvärderingen visar samtidigt att många praktikanter har fått jobb efter avslutad praktik. Mer än fyra av tio hade en anställning 90 dagar efter avslutad praktik. Ofta på i form av en subventionerad anställning vid den myndighet där praktiken utförts.

Enligt Statskontoret beror det svaga utfallet på att många myndigheter har ont om enkla arbetsuppgifter och svårt för att hitta praktikplatser. Dessutom avstår vissa för att det tar tid och resurser att handleda praktikanter. 

ANNONS Ruta med text och en bild. Bilden föreställer ett omslag av tidningen funktionshinderpolitik. Texten lyder: Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Samtidigt visar utvärderingen att många av de platser som myndigheterna erbjöd inte blev tillsatta. Det beror enligt Statskontoret på alltför höga krav, men också på att förändringarna på Arbetsförmedlingen har gjort att många arbetssökande befinner sig hos upphandlade privata aktörer. 

En annan orsak till det låga resultatet är att alltför många myndigheter haft ansvar för att ta fram praktikplatser och att målsättningen var kollektiv.