MFDs uppföljning saknar djupare analys
Uppföljningarna måste leda till något av resultat, en förändring av politiken till exempel. Men så är långt ifrån fallet och allt för ofta blir rapporterna olästa hyllvärmare, skriver Lars Lindberg.
Krönika
Funktionshinderpolitiks krönikörer levererar åsikter och reflektioner om funktionshinderpolitik och livet i allmänhet.
Bra design visar respekt
Skålen (som i all ära står stadigt), är formad lite väl mycket som en pung, skriver Catrine Lundell.
Övervakningen har gått för långt
I skuggan av en het debatt om övervakning i samhället bör vi ha ett brett stöd för att sådana här metoder är helt oacceptabla, skriver Rasmus Isaksson.
Robotiseringen påverkar mer än vi tror
Media har det senaste året rapporterat om hur amputerade armar och ben ersätts med avancerade proteser som styrs med hjälp av inopererade elektroder i hjärnan. Men användningsområdet stannar inte där.
Funktionalitet fortfarande ett mänskligt mysterium
För mig är det uppenbart att funktionalitet inte fått samma förståelse och självklara existensberättigande i vardagslivet som andra olikheter, skriver Rasmus Isaksson.
Personlig assistans gör livet rikare
Maral Galvani: Mellan ytterligheterna i assistansdebatten finns vi som behöver assistans för att kunna leva ett fullständigt och värdigt liv.
Funktionshinderrörelsen behöver en ny strategi
Detta är en dimension av det politiska spelet som många underskattar. Det tror jag även att den svenska funktionshinderrörelsen behöver ta till sig, skriver Lars Lindberg.
Att anmäla diskriminering är en positiv handling
Att otillgänglighet nu kan klassas som diskriminering är en bra markering. Nu krävs juridisk prövning, skriver Rasmus Isaksson.
»I bästa fall blir du förbannad«
Catrine Lundell: Vad gör det med människan när den som ska ge en råd och förhoppningsvis någon motivation, så öppet delger sina förutfattade meningar?
Dags att göra något åt hindren för arbete
Under mina första år i RH-klass fick jag endast lära mig det basala, skriver Maral Galvani. ”Du kommer inte klara av det!” var vad som viskades i örat på mig gång på gång.