När vanan styr funktionshinderpolitiken
Logiska argument att en lösning är bättre än en annan räcker inte alltid för förändring, skriver Lars Lindberg.
Funktionshinderpolitiks krönikörer levererar åsikter och reflektioner om funktionshinderpolitik och livet i allmänhet.
Logiska argument att en lösning är bättre än en annan räcker inte alltid för förändring, skriver Lars Lindberg.
Funktionshinderrörelsen har aldrig känts som en mer homogen grupp än vad den gör i dag 2015, skriver Catrine Lundell.
Funktionshinderrörelsen har all anledning att lägga sig i flyktingfrågan, skriver Rasmus Isaksson.
Svenska funktionshinderrörelsen behöver göra upp om sin relation till staten och med samrådet som ritual, skriver Lars Lindberg.
Vi måste visa mer handlingskraft för att stoppa våld och hat än att bara sitta hemma och surfa efter siffror på SCBs hemsida att kasta i ansiktet på de som inte tycker som oss, skriver Rasmus Isaksson.
Rullstolen och talsvårigheten, märkte jag, blev ett problem när jag själv definierade det så, skriver Maral Galvani.
Uppföljningarna måste leda till något av resultat, en förändring av politiken till exempel. Men så är långt ifrån fallet och allt för ofta blir rapporterna olästa hyllvärmare, skriver Lars Lindberg.
Skålen (som i all ära står stadigt), är formad lite väl mycket som en pung, skriver Catrine Lundell.
I skuggan av en het debatt om övervakning i samhället bör vi ha ett brett stöd för att sådana här metoder är helt oacceptabla, skriver Rasmus Isaksson.
Media har det senaste året rapporterat om hur amputerade armar och ben ersätts med avancerade proteser som styrs med hjälp av inopererade elektroder i hjärnan. Men användningsområdet stannar inte där.