Mångfald är utgångspunkten när storbanken Nordea instiftar priset »Årets funkoprenör«. Bankens mångfaldschef Åsa Nilsson Billme förklarar vad det handlar om.
– Vi vill lära oss mer om hur entreprenörskap och företagande kan se ut 2020 och vi tror att det finns mycket lära, säger Åsa Nilsson Billme som själv är med i juryn som ska utse »Årets funkoprenör«.
ANNONS 
Priset ska gå till en entreprenör eller ett företag som genom sin affärsidé bidrar till ett mer inkluderande samhälle. Exakt vad det innebär är inte fastslaget. Definitionen är medveten bred.
– Vi håller det väldigt öppet på vilket sätt man kan vara »funkoprenör«. Det kan vara en innovation, en produkt eller att man har en verksamhet som gynnar något eller den man vänder sig till.
Priset blir också ett sätt för banken att öppna nya kanaler för dialog, säger Åsa Nilsson Billme.
– Flera minoritetsperspektiv förbises i många sammanhang. Vi, precis som många andra, gör saker på samma sätt som vi alltid har gjort och riskerar därmed att missa perspektiv som vi inte vill missa.
»Vi tror att det finns en tillväxtpotential i företagsidéer som tar sin utgångspunkt i funkisperspektivet.«
Åsa Nilsson Billme, Nordea
Vinnaren får förutom 50 000 kronor även möjligheten att få råd och stöd av Nordea. Någon direkt ekonomisk potential ser dock inte Åsa Nilsson Billme.
– Men vi tror att det finns en tillväxtpotential i företagsidéer som tar sin utgångspunkt i funkisperspektivet. Det finns en serie med företag och företagsidéer som genom åren har visat på det, säger hon och exemplifierar med framgångarna för företag som erbjuder streamade talböcker, en produkt som ursprungligen skapades för personer med nedsatt syn.
– Utan olikheter får vi inte den innovation i samhället som vi behöver för att röra oss framåt. Dessutom är det allas vårt uppdrag och plikt att arbeta för inkludering och för att fler ska få plats, säger Åsa Nilsson Billme.
FAKTA Priset
19 mars avslöjas vem som blir »Årets funkoprenör«. I juryn som utser vinnaren finns även representanter från funktionshinderrörelsen och Stockholms stad.
Artikeln är korrigerad. I en tidigare version uppgav vi att Arbetsförmedlingen fanns med i juryn. Det stämmer inte.
