Besvikelse efter EU-besked om tillgänglighetslagen

EUs nya tillgänglighetslag begränsas till några digitala tjänster och produkter. Byggd miljö utelämnas i överenskommelsen mellan parlamentet och rådet.

Tre år efter att det ursprungliga förslaget presenterades har parlamentet och rådet nått en preliminär överenskommelse om hur EUs nya tillgänglighetslag ska utformas. Resultatet möts av besvikelse från den europeiska funktionshinderrörelsen. 
I slutet av 2015 lade kommissionen fram det ursprungliga förslaget till en europeisk lagstiftning med gemensamma krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Lagförslaget var efterlängtat och hade föregåtts av en mångårig kampanj från funktionshinderrörelsen. Ändå möttes det av kritik från funktionshinderrörelsen för att vara för avgränsat. Kommissionens val att fokusera på digitala tjänster och produkter och tillgängligheten till den byggda miljön lämnades utanför. 
Sedan dess har förslaget processats i parlamentet där frågor som villkoren för småföretag och förutsättningarna för offentliga upphandling varit upp till diskussion.
I fredags meddelade EU-kommissionären Marianne Thuyssen  att parlamentet, rådet och kommissionen har nått en överenskommelse som innebär att EU får en lag som ställer krav på tillgänglighet för vissa produkter och tjänster. Enligt Marianne Thyssen handlar det om gemensamma krav på  att elektronisk kommunikation inklusive larmnumret 112, audiovisuella medietjänster, e-böcker, e-handel ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Kraven ska även gälla ska produkter som telefoner, datorer, betal- och självbetjäningsterminaler.
Beskedet har mötts av besvikelse från den europeiska funktionshinderrörelsen. Parpalyorganisationen EDF menar att unionen sviker de av sina medborgare som har funktniosnedästtningen genom att endast fokusera på den digitala delen av verkligheten. Organisationen uppmanar därför medlemsländerna att gå längre än de minimikrav på tillgänglighet som den nya lagen ställer.