»Vi vill inte bli en cirkus«

Kommunsverige vill gärna prova ny välfärdsteknik men är inte lika pigga på att investera, menar Catharina Borgenstierna, vd för bolaget bakom ätroboten Bestic.
Bestic är ett äthjälpmedel för den som inte själv kan föra maten till munnen. Personen styr själv vad roboten ska plocka upp från tallriken och när man vill stoppa maten i munnen. Produkten erbjuder kort sagt ett alternativ till att bli matad och syftar till at öka självständigheten under måltiden.
Den lilla apparaten, som ser ut som en bullig miniatyrversion av en industrirobot, har funnits på marknaden i några år men trots att den löser ett centralt vardagsproblem för många människor får företaget bakom innovationen jobba hårt för att få ut produkten i det svenska hjälpmedelssystemet.
Ett problem är att det i dagens system inte finns något reellt utrymme för innovationer, anser Catharina Borgenstierna, vd för Camanio care som säljer och tillverkar Bestic.
– Hjälpmedelscentralerna köper in det man alltid köpt och sedan kommer innovationer som ytterligare en post utöver budgeten, vilket blir innovationsmotverkande. Det är ingen hjälpmedelschef som belönas för att den tar in innovationer i sortimentet, utan snarare tvärtom, säger hon.
Hjälpmedelsverksamheterna är i många fall passiva när det kommer till att introducera ny teknik, menar Catharina Borgenstierna. Initiativen för att sprida ny teknik och förnya sortimenten är få och i de fall det förekommer är arbetet ofta beroende av enskilda eldsjälar.
Ett annat problem är att nya innovationer många gånger erbjuder lösningar på problem som tidigare inte haft någon lösning.
– Vi kommer med en ny teknik in i ett område där det saknas vårdprocesser. Det finns inga koder för journalföring som ger sjukvården pengar för behandling av ätsvårigheter.
Samtidigt pekar hon på att kommunerna många gånger  sänder dubbla signaler kring implementeringen av ny teknik. En och samma kommun kan driva projekt för utvärdering och kunskapsbyggande av en produkt och samtidigt säga nej till att köpa in samma produkt när den efterfrågas av invånarna.
– Ska kommunerna jobba med välfärdsteknik för att visa att det är kul och ballt, eller ska de se att det här är produkter som har en funktion och erbjuder ett praktisk lösning på ett verkligt problem? Det hänger inte ihop, säger Catharina Borgenstierna
En orsak till detta dubbla förhållningssätt är att arbetet med välfärdsteknik ofta drivs i projektform, menar hon.
– Den hamnar vid sidan av den ordinarie verksamheten som har fullt upp och är under budgetpress. Vi blir ofta inbjudna till kommuner för att visa våra produkter, för att många tycker att det är kul, men vi vill inte bli en cirkus som åker runt och visar roliga grejer. Vi har ett syfte och en tanke med vårt arbete.
Det har gått så långt att företaget tackar nej till de kommuner som inte har en process för att satsa på ny teknik i verksamheten.
– Det är ingen idé att komma ut och visa produkter om de inte har en process eller strategi för ny teknik och avser att investera i någonting.
Som många andra teknikföretag måste Camanio Care söka sig till den internationella marknaden för att överleva. Idag är man etablerade i flera länder i norra Europa. Catharina Borgenstierna lyfter särskilt fram Holland och Danmark som förebilder när det gäller att ställa om och dra nytta av ny teknik inom vård och omsorg.
– I Sverige är man van vid att få allting subventionerat, kommuner och landsting betalar. I andra länder finns  det andra som betalar, det kan vara stipendier, försäkringsbolag eller patientorganisationer. Där finns ofta fler vägar än bara en vilket gör det lite mer rörligt än när det bara finns landstinget.
– Jag skulle önska att Sverige utvecklade ett mer effektivt sätt att köpa innovationer, inte bara utveckla innovationer. Om den offentliga sektorn skulle vara en bra kund till svenska innovatörer skulle det stärka bolagen och leda till bättre produkter som blir lättare att lansera internationellt, än om man har en svag hemmamarknad. Det bästa för både företag och användare är en bra offentlig sektor som kan köpa innovationer.
Läs mer: Välfärdsinnovation möter svenska hinder