Ny assistansutredning ska ge besparingar

Utvecklingen för assistansersättningen ska bli ekonomiskt hållbar. Regeringens nya utredningsdirektiv flaggar för såväl besparingar i assistansen som förändringar i personkretsarna.
Det blir den kristdemokratiska riksdagsledamoten Désirée Pethrus som på regeringens uppdrag utreder LSS och assistansersättningen. Fram till oktober 2018 ska hon analysera såväl kostnadsutvecklingen för den personliga assistansen som lagstiftningens träffsäkerhet.
I uppdraget preciseras att de senaste årens kraftiga kostnadsökningar gör att ytterligare besparingar behöver göras. Detta var något som äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér ägnade mycket tid till när hon presenterade direktiven.
– Det är viktigt för en regering att ha koll på offentliga utgifter och om man inte har det så måste man göra något åt det. Om man inte har tillräckligt med kunskap om varför utvecklingen ser ut som den gör så måste man skaffa sig den.
– Vi har ett stort ansvar för dem som är mest utsatta i samhället men vi har också ett stort ansvar för hur vi använder offentliga medel. Det måste vi våga prata om, säger Åsa Regnér.
Exakt vilka besparingar utredningen ska leverera vill inte Åsa Regnér precisera.
– Det finns ingen siffra på det mer än att kostnadsutvecklingen bryts. Annars riskerar vi att tappa legitimiteten både hos dem som är rättighetsbärare men också hos skattebetalarna som inte kan få svar på svar på varför utvecklingen ser ut som den gör.
Utöver kostnadsutvecklingen ska utredningen jobba med såväl jämställdhet, huvudmannaskap och barnperspektiv som med en analys av de nuvarande personkretsarna och vilken roll privata aktörer ska ha inom sektorn. När det gäller det senare ska Désirée Pethrus samråda med med utredningen om vinster i välfärden och den utredning som granska kriminalitet inom välfärdssektorn.
– Regeringen har inte något emot privata företag inom välfärdssektorn men alla företag som är verksamma inom den här sektorn ska vara seriösa, säger Åsa Regnér.
Utredningen ska också undersöka hur teknik och hjälpmedel kan bidra till att uppfylla lagstiftningens mål. Den ska också analysera hur lagstiftningen kan bidra till att underlätta möjligheterna till studier och arbete.
– Vi vet att många som har assistans idag står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden och behöver kunna skapa självständiga liv ändå. Men idag är det ungefär nio procent av de som har assistans som förvärvsarbetar och kan vi öka andelen som vill och kan komma närmare arbetsmarknaden är det önskvärt.
Det senaste decenniets debatt om assistansen har till stor del handlat om den förändrade bedömningen av vad som räknas som grundläggande behov och ärriga behov. Ett antal domar i högsta insatans har ändrat rättspraxis och på flera sätt gjort det svårare att få assistans. Resultatet har blivit att antalet personer som faller ur systemet har ökat och att allt färre beviljas personlig assistans.
Utfallet har fått kritik från bland annat FNs kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
– När jag har följt frågan så uppfattar jag att domstolar och kommuner bedömer olika och det är det den här utredningen syftar till att klara ut, att göra det tydligare med vilka rättigheter som omfattas. Min förhoppning är att brukare och politiker ska vara överens hur det här ska definieras. Det kommer att bli mycket diskussion om definitioner och vem som har rätt till insatser, säger utredaren Désirée Pethrus.
› Läs direktiven till utredningen (dir 2016:40)