Det är dagen före julafton 2020. Med bara timmar kvar till den stundande julledigheten meddelar Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) en dom i en flerårig tvist mellan Vänersborgs kommun och en av dess kommuninvånare. Kvinnan som har tagit strid mot kommunen bor i ett trevåningshus med hiss och använder rollator för att gå kortare sträckor, men för att ta sig fram utomhus har hon fått låna en elrullstol från Västra Götalandsregionens hjälpmedelscentral.
Det finns bara ett problem. Hon har ingenstans att ställa rullstolen när hon inte använder den. Den som lånar en elrullstol måste se till att stolen kan förvaras i ett säkert och frostfritt förråd. Men i huset där kvinnan bor finns inget förråd som hon kan använda på ett självständigt sätt, det har hon intyg på från en arbetsterapeut.
ANNONS 
För att lösa problemet har hon ansökt om att få ett fristående rullstolsgarage från kommunen, som bostadsanpassning. Garage av den här typen ser ut som förvuxna brödburkar. De är ofta byggda i plåt, väger ungefär 200 kilo och har under de senaste decennierna varit en vanlig lösning på just det problem kvinnan har.
Men den här gången säger Vänersborgs kommun nej. De tycker inte att den nya lagen om bostadsanpassningsbidrag som började gälla 2018 ger rätt till bidrag för ett garage. Trots att regeringen i propositionen till lagen uttryckligen skrev att det ska vara möjligt att få bostadsanpassningsbidrag för ett enklare förråd för rullstol eller andra viktiga hjälpmedel, får kommun stöd för sitt avslag från två tungviktare i sammanhanget, den statliga tillsynsmyndigheten Boverket och intresseorganisationen Sverige kommuner och regioner (SKR).
Båda har i yttranden till domstolen argumenterat för att ett rullstolsgarage inte har en koppling till en fast funktion i byggnaden. Istället anser de att garaget ska ses som ett löst inventarium, ungefär som en soffa, och att det därför inte ska vara möjligt att få bostadsanpassningsbidrag för det.
Inte helt förvånande går domstolens jurister på de tunga experternas linje. Domen avslår kvinnans överklagande och slår fast att rullstolsgarage inte längre är en lösning som det går att få bostadsanpassningsbidrag för.
– I grunden handlar det om en konflikt mellan regionen och kommunen. Regionen beviljar ett hjälpmedel och kommunen upplever sig bli påtvingade att lösa förvaring av hjälpmedlet, säger Stefan Andersson, vd för företaget Moveum som säljer en mängd olika lösningar för bostadsanpassning på den svenska marknaden.
Men effekterna av domen blir långtgående, menar han. Den som inte har någonstans att ställa sin elskoter riskerar att bli utan och därmed fast i hemmet.
– Det här strider mot lagstiftningen, det strider mot målen i funktionshinderpolitiken och det strider mot FN-konventionen, menar Stefan Andersson
I ett större perspektiv ser han också domen som ett symptom på en utveckling där alltfler kommuner använder lagändringen för att spara pengar på bostadsanpassningsbidraget.
– Det är oerhört lätt att skapa den typen av kortsiktig besparing, men långsiktigt blir det en annan kostnad, säger Stefan Andersson, som även är ledamot i styrelsen för den förhållandevis nya branschföreningen Svensk Bostadsanpassning som tidigare i år varnade för att den nya lagen, eller i alla fall tillämpningen av den, är en förändring till den sämre.
Bakgrunden är att siffror från Boverket visar på en kraftig nedgång i antalet beviljade bostadsanpassningsbidrag. Trots befolkningsökning och rapporter om en åldrande befolkning minskade antalet bidrag med en fjärdedel mellan åren 2015 och 2019. Branschföreningens egna rapport visar att många kommuner har minskat de beviljade bidragen mer än så. På sina håll har antalet bidrag minskat med mer än 50 procent under samma tidsperiod.
Stefan Andersson är inte förvånad. Han säger att branschen såg förändringen komma redan när de första utredningarna inför lagändringen satte igång en bit in på 10-talet.
– Det blev ett vakuum. Man sköt på anpassningar för att man anade att förutsättningarna skulle se annorlunda ut efter att den nya lagen var på plats.
Parallellt började allt fler kommuner bli mer restriktiva i att ge hjälp och stöd under själva ansökningsprocessen, menar Stefan Andersson.
– I den gamla skolan hjälpte handläggarna den sökande. Kommunerna skötte allt pappersarbete och många som sökte var inte ens medvetna om att de fick ett bidrag. De såg att de fick en åtgärd men hade inte koll på turerna bakom.
På senare år har det blivit vanligare att kommuner lägger större vikt vid att bostadsanpassningsbidraget är ett bidrag som den enskilde ska söka på egen hand. Från att ha hjälpt den sökande genom processen, från behovsbedömning till bidragsansökan och upphandling av installation, har allt fler kommuner lagt ett allt större ansvar på individen. Det ligger i linje med hur Boverket anser att lagstiftningen ska tolkas, men gör det svårare för många sökande som kanske inte har resurserna att driva projektet på egen hand, menar Stefan Andersson.
– Det blev en väldigt strikt hantering som började i en kommun och spred sig över landet. Idag är det väldigt många kommuner som jobbar så här, säger han och tillägger att vissa kommuner dessutom kräver att den sökande ska ha med sig en eller fler offerter på installationen.
Om det minskade antalet beviljade bidrag är ett effekt av en ambition att spara pengar, kan man konstatera att den hittills har varit framgångsrik. 2019 var kommunernas samlade utgifter för bostadsanpassningsbidraget 856 miljoner kronor. 2015 var motsvarande utgift 1039 miljoner. I fast penningvärde är minskningen 22 procent, visar Boverkets sammanställning.
Från branschföreningen menar man att striden om bostadsanpassningsbidraget inte kommer att stanna vid rullstolsgaragen. Redan har man märkt att flera av landets kommuner har börjat säga nej till andra anpassningar. En ny konfliktlinje har uppstått i badrummen. Där har det under lång tid varit praxis att den som på grund av rörelseförmågan sviker behöver byta ut ett fast badkar mot en duschkabin kan göra det med stöd av bostadsanpassningsbidrag.
Duschkabinerna anpassas efter förutsättningarna på platsen och har lågt insteg och stabila handtag. Dessutom ska de vara vattentäta för att skydda äldre badrum med bristfälliga tätskikt mot vattenskador.
– Den här lösningen har funnits i cirka 30 år och har funkat oerhört bra, säger Stefan Andersson.
Men på senare tid har det blivit allt vanligare att kommuner säger nej även till att ge bidrag till förändringen. Även här lutar de sig mot den nya lagen. Här har det nämligen blivit tydligare att kommunen kan säga nej till bostadsanpassningsbidrag om det finns byggnadstekniska brister eller så kallat »eftersatt underhåll«. Orsaken är att bidraget inte är tänkt att användas till att renovera en byggnad. Det ska till exempel inte vara möjligt att få bidrag för att kakla om eller renovera ett tätskikt.
Enligt Stefan Andersson använder flera kommuner i dag denna regel för att säga nej till installation av duschkabin. Detta sedan boverket konstaterat att ett borttaget badkar är en påbörjad renovering.
– I och med att du har påbörjat en renovering så gäller dagens byggregler och de ställer vissa krav på tätskiktet. Alltså måste du först renovera badrummet för att få sätta in en duschkabin.
Men eftersom lagstiftningen är tydlig med att bidrag inte ska gå till renovering kan kommunerna samtidigt säga nej till att hjälpa de sökande med detta.
– Den sökande sitter helt utan hjälp från bostadsanpassningslagstiftningen. Om den sökande då är en hyresgäst i ett flerbostadshus så kan de inte göra något för de får inte med egna medel renovera badrummet. Den som äger sitt hus kan, om man har råd, renovera och därmed får bidrag till anpassning.
Boverket skriver i sin handbok för bostadsanpassningsbidraget att ärenden som rör frågan om att ersätta badkar med dusch kan vara komplicerade och att det behöver göras ett bedömning i varje enskilt fall. Myndigheten påpekar att handläggare av bostadsanpassningsbidrag kan behöva involvera personer inom kommunen som arbetar med byggfrågor och plan- och bygglagstiftningen för att klargöra om det handlar om efteråt underhåller eller inte.
Från branschorganisationens sida menar man att Boverket medvetet använder människors behov av att anpassa sina bostäder till att driva på renoveringar av äldre badrum. Å andra sidan tycker de inte att det är förvånande att myndigheten väljer att prioritera bygglagstiftningen. Kjell Ahlenius är vd för företaget Trygg anpassning och även han styrelseledamot i Svensk Bostadsanpassning. Han menar att Boverkets kompetens och kunskap ligger inom fel område
– Jag menar att om det hade varit Socialstyrelsen som varit tillsynsmyndighet så hade vi sett helt andra avgöranden. Boverket lutar sig hårt mot bygglagstiftningen, vilket ger andra utfall, säger Kjell Ahlenius och tillägger:
– Bostadsanpassningslagen är en socialrättslig lag som dessutom ligger under socialdepartementet. Av någon anledning så har den hamnat hos Boverket, kanske för att man tyckte att det var en byggnadsteknisk fråga. Men om du läser lagen så handlar det inte om byggnadsteknik utan om socialrätt.
Kjell Ahlenius vill att regeringen snarast ändrar sina direktiv till Boverket.
– De behöver få ett nytt regleringsbrev där de tydligt får uppdrag att se över vissa saker de gör. Det kan de göra i morgon. I nästa steg behöver regeringen tillsätta en utredning som ser över nya lagen.
Socialminister Lena Hallengren uppger att hon har inlett samtal med Sveriges kommuner och regioner (SKR) om att lösa problemen med rullstolsgaragen inom ramen för annan lagstiftning. Men detta är inget branschföreningen tror på.
– Det finns bara en väg och det är att regeringens sätter ner foten och talar om att nu gör ni inte på rätt sätt. De behöver peka på syftet med lagstiftningen, säger Kjell Ahlenius.
Läs mer: Boverket: För tidigt att analysera utvecklingen
5 punkter: Därför försvann rullstolsgarage som bostadsanpassning
- Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att rullstolsgarage inte har någon fast koppling till bostaden.
- Reglerna för bostadsanpassningsbidrag godkänner inte bidrag för lösa inventarier.
- Därför beviljas inte bidrag till garagen.
- Då de flesta regioner kräver att utlämnade hjälpmedel förvaras i låst och frostfritt förråd skapar dom problem för den som inte har ett fast förråd i sitt bostadshus.
- Enligt propositionen ska bidrag kunna lämnas för ett enkelt förråd till hjälpmedel. Hur ett sådant ser ut är det dock ingen som vet.
