De vill testa den nya lagens gränser

I veckan bildades den ideella föreningen Med lagen som verktyg. Den grundläggande idén är att hjälpa enskilda medlemmar att driva fall av diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Men syftet också att synliggöra brister i den nuvarande lagstiftningen.
Bakgrunden är det nya tillägget i diskrimineringslagen som klassar bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Redan innan lagen trädde i kraft vid årsskiftet var kritiken hård. Bland annat befarar många att de undantag för mindre företag som finns inom vissa av lagens områden ska göra den verkningslös.
Adolf Ratzka, ordförande i den nya föreningen, konstaterar kort att den nya lagen inte duger.
– För att få en bättre lagstiftning när det gäller tillgänglighet måste vi kunna visa att den nuvarande lagen saknar tänder. Där är det bara att sätta i gång och testa hur långt vi kan gå med den nuvarande lagstiftningen. Om den visar sig vara värdelös då har vi bevisat det och har bättre förutsättningar för att kräva en ny och bättre lag, säger han.
Föreningen har kontakt med jurister som är villiga att ge stöd att driva fall av diskriminering i domstol.  Tanken är att den som upplevt diskriminering inte ska behöva ta den finansiella risk som det innebär att förlora i en rättegång.
– Vi försöker ta bort den finansiella risken som det innebär att förlora i rätten. Det kan ju tänkas att vi med den lite tandlösa lag vi har idag när det gäller tillgänglighet att man förlorar ganska ofta. För det första vill vi hålla våra skadeståndskrav till hälften av basbeloppet vilket betyder att man inte behöver betala motpartens rättegångskostnader om man förlorar.
I ett andra steg vill föreningen bygga upp en så kallad processfond. Pengarna i fonden ska kunna användas till att driva större mål som kräver mer resurser.
– Fonden bygger vi upp genom att den medlem som får ersättning i en förlikning eller tilldöms skadestånd förpliktigar sig att dela summan med föreningen, säger Adolf Ratzka.
Förutom att rikta sig till enskilda som har upplevt diskriminering vill föreningen även nå en intresserad allmänhet och inte minst juristkåren som behöver bättre förståelse för funktionshinder som diskrimineringsgrund, menar Adolf Ratzka.
– Vi vill höja statusen på just vårt område. Religion, etnisk tillhörighet och HBT-frågor har mycket större status idag, tycker jag , i alla fall om man ser till vilken uppmärksamhet frågorna får i medierna.
Idéen att på ideell basis driva fall av diskriminering är på inget sätt ny i Sverige. Redan idag finns det så kallade antidiskrimineringsbyråer på många håll i Sverige. Men Adolf Ratzka är kritisk till hur de har jobbat med diskriminering på grund av funktionsnedsättning.
– Om du tittar på vilka fall antidiskrimineringsbyråerna driver så är funktionshinderperspektivet en liten, liten minoritet som inte alls står i proportion till den andel av befolkningen som vi representerar.
– De har inte gjort så mycket och saknar spetsexpertis på vårt område. Det krävs kunskap både om lagstiftningen, men också tekniskt om tillgänglighet och anpassningar. Den kunskapen har de inte, säger Adolf Ratzka.
Några problem med att starta en ny förening inom en redan organisationstät del av samhället ser han inte. Trots en stor uppslutning i arbetet för att få en utvidgad diskrimineringslagstiftning har Funktionshinderrörelsen har inte lyckats med att prioritera diskrimineringsperspektivet i praktiken. Medlemmarnas mer näraliggande behov av personligt stöd har gjort att många organisationer lägger större delen av sina resurser på socialförsäkringsfrågor, säger Adolf Ratzka.
– Det förstår man ju. Medlemmarna får inte de insatser de har rätt till och far illa. Då måste deras förening ha resurser för detta.
Någon plan för när den nya föreningen ska driva sitt första fall finns inte i dagsläget.
– Eftersom vi inte har några resurser ännu måste vi överväga noga när vi väljer ett fall som kan visa vilken väg vi vill gå, säger Adolf Ratzka.