Larmet: Fler långtidsarbetslösa i reformeringens spår

Reformeringen av Arbetsförmedlingen har haft negativa konsekvenser för personer med funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden.

Covid-19-pandemin har i kombination med det pågående förändringsarbetet på Arbetsförmedlingen haft stora konsekvenser för personer med funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden. Det konstaterar Myndigheten för delaktighet (MFD) i en rapport till regeringen. 

MFD har kartlagt vilka effekter pandemin och den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen har fått för arbetsmarknadsstöden till personer med funktionsnedsättning. Resultaten är oroande, skriver myndigheten. 

ANNONS Ruta med text och ett omslag av tidskriften Funktionshinderpolitik. Texten lyder: Vill du läsa mer? Bli prenumerant!

Arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen påbörjades efter januariavtalet 2019. Ett grundläggande syfte är att skapa en mindre myndighet som inte är lika operativ som tidigare. Arbetet med att matcha och rusta arbetssökande för lediga jobb ska istället skötas av fristående aktörer.

Reformeringen har dock brottats med problem. Inte minst upplever många som har funktionsnedsättning att möjligheten att hitta arbete eller få tillgång till arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stöd har påverkats negativt. En upplevelse som får stöd i MFDs rapport. 

Bland annat pekar MFD på att antalet anställda med specialistkompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering har minskat hos Arbetsförmedlingen. Detta har medfört svårigheter att inom rimlig tid erbjuda tillräckligt stöd och insatser till arbetssökande som behöver det.

I den nya organisationen finns samtidigt ett starkt fokus på digitalisering. De fysiska mötena har blivit färre när lokalkontor stängts ner och antalet anställda krymt. Utvecklingen, som har fått extra fart av pandemin, har skapat nya problem. Dels ser MFD risker för att de som inte är digitalt inkluderade ska hamna i skuggan men man varnar också för att personer med komplexa behov kan få vänta längre på rätt stöd och hjälp.   

Idag sker de allra flesta nyinskrivningar digitalt och det kan ta lång tid innan en arbetssökande för kontakt med en handläggare, varnar MFD. Det gör att det kan vara svårt att inom rimlig tid avgöra om den sökande behöver särskilt stöd.

Dessutom pekar MFD på att den nya ordningen innebär att den sökande inte längre har en ansvarig handläggare. Istället är det sökande själv som äger sin process och kan ta hjälp av handläggare med olika kompetenser. Något som inte självklart gör det lättare för den som har komplexa behov av stöd eller insatser. 

För att komma till rätta med utvecklingen och undvika att fler blir långtidsarbetslösa vill MFD se åtgärder. Bland annat efterlyser man en fördjupad analys av reformeringens konsekvenser och en genomlysning av vilka nya arbetsformer. Man vill även se »flexibla och långsiktiga insatser riktade till arbetsgivare som underlättar arbetsträning, praktik och anställning«.

Därtill vill man se insatser för att få samarbetet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen kring gruppen personer med funktionsnedsättning att fungera.