Så mycket lägre var valdeltagandet

En grupp sticker ut i SCBs undersökning om valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning i de båda valen i fjol.

En grupp sticker ut i SCBs undersökning om valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning i de båda valen i fjol.
I valet till Europaparlamentet i maj 2014 deltog 53 procent av befolkningen. Bland personer med funktionsnedsättning var valdeltagandet dock något lägre. 49 procent av gruppen avlade sin röst i valet, visar SCBs studie om valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning.
En liknande skillnad fanns vid riksdagsvalet i september. Där röstade 85 procent av alla som har en funktionsnedsättning, att jämföra med 88 procent av den övriga befolkningen.
Det finns dock stora skillnader inom gruppen som har funktionsnedsättning. Bland de som har svårt nedsatt rörelseförmåga röstade bara 64 procent i riksdagsvalet och 30 procent i valet till Europaparlamentet.
Även bland synskadade och personer som har besvär av ängslan, oro eller ångest var valdeltagandet markant lägre än i ärriga befolkningen. I valet till Europaparlamentet var det 43 procent av de med nedsatt syn som röstade medan 85 procent av gruppen deltog i riksdagsvalet. För de med svåra besvär av oro var motsvarande andel 43 och 82 procent.
I studien ingår inte gruppen personer med utvecklingsstörning. SCB redovisar dock äldre siffror som visar att valdeltagandet tidigare har varit mycket lågt i gruppen. I riksdagsvalet 2006 deltog bara 43 procent av gruppen.
Valdeltagandet är dock inte lägre bland alla grupper som har funktionsnedsättning. Bland personer med nedsatt hörsel var till exempel valdeltagandet något högre än bland övriga befolkningen liksom bland personer med lätta besvär av astma och allergi.