Porträtt av Lars Lindberg
Lars Lindberg är funktionshinderpolitisk skribent och författare.

Lars Lindberg: Utanförskap är en stark känsla – och det får stora konsekvenser.

Att ta klassfoto tillhör skoltidens återkommande ritualer. Av alla bilder är det endast ett jag minns tydligt. Ett klassfoto från gymnasiet. Fotografen hade uppenbarligen ambitionen att vilja utveckla genren och bett alla i klassen att vrida ansiktet till vänster och titta på en punkt tre meter till höger om honom, istället för som sedvanligt rakt in i kameran. Vilket alla hade gjort – utom jag som inte hörde instruktionen.

När jag fick se bilden med alla klasskamrater som tittade åt ett annat håll än vad jag gjorde, gjorde det ont. Jag minns känslan av skam och att vara avvikande. För mig blev också bilden förknippat med det utanförskap jag många gånger upplevde som gravt hörselskadad i en klass med i övrigt hörande klasskamrater och den ständiga kampen att fånga orden från omgivningens samtal.

Utanförskap är en stark känsla – och det får stora konsekvenser. Michael Marmot, en av världens ledande forskare på folkhälsa, gav för tio år sedan ut boken Statussyndromet. Han sammanfattar i boken mycket av sitt 30-åriga forskningsarbete och visar att folkhälsan i världens rika länder, i form av livslängd och risk för sjukdomar, följer de sociala hierarkierna. Ju lägre status, desto större risk för ohälsa.

En studie av brittiska statstjänstemän visade att män mellan 40–60 år som befann sig lägst ned i hierarkin löpte fyra gånger så hög risk att dö som de som befann sig högst upp. Ett annat av hans slående exempel på hur skillnader i status påverkar var att Oscarsvinnande skådepelare lever i genomsnitt fyra år längre än skådespelare som enbart blivit nominerade.

Marmot sammanfattar detta som statussyndromet. Vad är det för faktor som leder till sådana stora konsekvenser? Enligt Marmot är det människans autonomi – hur mycket kontroll man har över sitt arbete och sitt liv som är den centrala faktorn bakom sociala skillnader i hälsa. Brist på kontroll och delaktighet leder till stress som i sin tur påverkar risken för olika sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Hans slutsatser är viktiga att ha med när man läser Folkhälsomyndighetens rapporter om livsvillkor, levnadsvanor och hälsan hos personer med funktionsnedsättning. Det är till exempel 12,5 gånger vanligare bland män med funktionsnedsättning att skatta sin hälsa som dålig jämfört med övriga män. Symptom som ångest, stress och oro är betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning. Den psykiska ohälsan har också uppmärksammats av FN. I sin granskning 2014 av Sveriges efterlevnad av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning sade sig kommittén vara djupt oroad över det höga och ökande antalet självmord bland personer med funktionsnedsättning.

Folkhälsomyndigheten menar att åtgärderna för förbättrad hälsa bland annat är förbättrade ekonomiska villkor, förbättrade möjligheter för deltagande på arbetsmarknaden, främja tillgänglighet och socialt deltagande. Att skapa ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning är bokstavligt talat en livsviktig fråga. Att minska delaktighet och autonomi, som sker nu för många nu till följd av nedskärningar av bland annat personliga assistans, kan å andra sidan få förödande konsekvenser.

Text:

Kommentarer är avstängda.