Vill etablera nya yrkesroller inom tillgänglighet

I ett av böcker och pärmar något överbelamrat rum sex trappor upp i Kungliga tekniska högskolan:s borgliknande byggnad vid Valhallavägen i Stockholm har Jan Gulliksen, professor i människa-dator­interaktion sin bas. Sedan ett år tillbaka leder han även den svenska delen av det EU-finansierade projektet Accesscove som är ett samarbete mellan universitet i fyra europeiska länder.

Projektet har som mål att bygga upp ett europeiskt kunskapscenter för yrkesmässig skicklighet inom tillgänglighet och att sprida kunskap om tillgänglighet ut i samhället. 

– I dag har vi ett samhälle där man ofta bygger system och sedan anpassar man dem till att vara tillgängliga. Vi vill ju jobba med den här grunden att det handlar om att bygga tillgängligt från början, säger Jan Gulliksen. 

Accesscove har växt fram ur insikten att arbetet med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är eftersatt inom alla delar av det europeiska samhället. Samtidigt är frågor om mänskliga rättigheter och inkludering högt upp på EU-kommissionens politiska agenda. En paradox som kräver förändring. 

– Vi behöver bygga bättre kompetens om de här frågeställningarna, säger Jan Gulliksen och berättar att projektet därför har som mål att bygga upp utbildningar om tillgänglighet inom flera olika samhällsområden.

Redan idag har KTH utbildningar i interaktionsdesign med inriktning mot tillgänglighet. En central del i kurserna är att formgivare sätter sig in i upplevelsen hos personer med olika funktionsnedsättningar, ofta i samarbete med dem som ska använda systemen. Målet är att gå längre och skapa utbildningar som leder fram till nya yrkesroller med fördjupad kompetens inom tillgänglighetsområdet, såväl inom universitetet som inom yrkeshögskolan. 

»Vi behöver ha experter som har en grundläggande förståelse för tillgänglighetsfrågorna i stort, men som även behöver en specialisering.«

Den första rollen handlar om en specialiserad tillgänglighetskonsult som kan ge råd och hjälp till aktörer som bygger olika system. Den andra är en tillgänglighets­certifierare som ska kunna stämma av att de system som skapas också uppfyller krav på tillgänglighet.  

Arbetet är inriktat mot olika samhällskontexter, eller temaområden som Jan Gulliksen kallar dem. Bland annat jobbar man med tillgängligt resande och tillgänglighet kopplat till evakuering och säkerhet. 

– Vi behöver ha experter som har en grundläggande förståelse för tillgänglighetsfrågorna i stort, men som även behöver en specialisering. Dels mot olika typer av funktionsnedsättningar och dels mot olika samhällskontexter.

Tillgänglighet är ett brett område med många olika specifika infallsvinklar. Accesscove har ambition ett täcka in alla typer av tillgänglighet, som digital, fysisk och social. 

Arbetet handlar om mycket mer än bara teknik och produktutveckling, poängterar Jan Gulliksen. 

– Det är lätt att tro att eftersom vi sitter på en teknisk högskola så handlar allting om att plocka fram tekniska hjälpmedel som hjälper människor förbi de här problemen. Men när vi går igenom de intervjuer vi har gjort så ser vi att många av de utmaningar som folk upplever handlar om samhällets struktur. Som krångliga beslutsvägar eller onödig administration. Det är inte saker och ting som enkelt löses med tekniska hjälpmedel.

Men hur går det till att skapa en ny yrkesroll? Hur identifierar man behovet och hur får man näringsliv och samhällsinstitutioner att efterfråga den kompetens som de som har gått de nya utbildningarna besitter?

Jan Gulliksen jämför med hur han på 1990-talet var med och lade grunden för den yrkesroll som idag heter UX och som står för User Experience Design, eller användarupplevelsedesign på svenska. Konkret handlar det om kunskapen om att skapa evidensbaserad design för interaktionen mellan människor och digitala tjänster som appar eller webbsidor. 

– I mitten av 1990-talet fanns inga utbildningar specifikt om detta. Det fanns ingen yrkesroll som hanterade frågan, utan det var enskilda systemutvecklare med särskilt kunskap eller intresse för användare som tog sig an jobbet. 

– Vi började med att skapa en yrkeskod, en »code of conduct«, för vad som behöver gälla när man jobbar med sådana saker. Vi insåg också behovet av bygga utbildningsprogram inom ramen för det.

Satsningen bar frukt. I dag har nästa alla universitet utbildningar inom människa-datorinteraktion och efterfrågan på UX-designer är stor i näringslivet. 

Jan Gulliksen tror att nya yrkesroller inom tillgänglighetsområdet kan göra samma resa. En viktig anledning är ny lagstiftning som ställer krav på att system inte får vara exkluderande eller diskriminerande, men också för att tillgänglighet är ett led i att uppfylla samhällets mål för hållbarhet. 

– Det här kopplar till FN:s hållbarhetsmål om att vi ska vara ett inkluderande samhälle som inte diskriminerar någon och ger likvärdig tillgång till utbildning och så vidare. Det gör ju att de här frågorna runt social hållbarhet, där tillgänglighet är en komponent, blir viktiga.

Läs mer: Ny webbguide ger kunskap om enkelt avhjälpta hinder