Åsa Strahlemo från Uppsala är valberedningens förslag till ny förbundsordförande för DHR inför valet i höst. Men hon möter en utmanare från Stockholm.
I oktober är det dags för DHR att välja en ny förbundsordförande efter Rasmus Isaksson som har innehaft rollen sedan 2013. Uppgiften att välja förbundsordförande utförs av de 50 ombuden vid DHRs förbundsmöte som enligt planen ska hållas i Stockholm.
ANNONS 
DHRs valberedning har fått in en handfull namn på kandidater. Av dessa har valberedningen valt att förslå förbundsmötet att välja Åsa Strahlemo från Uppsala till ny förbundsordförande i DHR.
– Jag blev jätteglad över att få det förtroendet från valberedningen, säger Åsa Strahlemo till Funktionshinderpolitik.
Åsa Strahlemo är kanske mest känd för DHR-medlemmarna som ledamot i förbundsstyrelsen mellan 2015 och 2017. Den gången lämnade hon sitt uppdrag i förtid på grund av familjeskäl, men nu har förutsättningarna förändrats och det kan alltså vara dags för comeback.
Om förbundsmötet väljer henne till förbundsordförande säger hon sig vilja ta avstamp i DHRs namn (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet) och då framför allt i D:et som står för delaktighet.
– I delaktigheten måste det finnas någonting för alla våra medlemmar i alla åldrar. Där tror jag att det är jätteviktigt att vi får med fler. Om vi inte pratar med de som känner sig utanför är det svårt att hitta en väg som fungerar så att man kan arbeta tillsammans, säger Åsa Strahlemo.
»Jag tror mycket på att vi behöver en lättillgänglig grundutbildning om vad vi i DHR står för. Det behöver bli lättare att få kontakt och få stöd i att engagera sig i en specifik fråga.«
Åsa Strahlemo
För att nå dit krävs förändring, menar hon. Människor engagerar sig inte längre på samma sätt som tidigare. När engagemanget tar nya vägar måste organisationer som DHR hitta nya sätt att arbeta.
– Exakt hur det här nya sättet kommer att vara, det måste vi diskutera mera. Jag tror mycket på att vi behöver en lättillgänglig grundutbildning om vad vi i DHR står för. Det behöver bli lättare att få kontakt och få stöd i att engagera sig i en specifik fråga, säger Åsa Strahlemo.
Parallellt vill hon utöka samarbetet med andra organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Hon nämner ett brett spann av exempel, från Röda korset till invandrar- och hbtq-organisationer. Det väsentliga är att hitta samarbetspartnerns som vill jobba i samma riktning i enskilda frågor.
– Allt det här som vi egentligen redan gör, men där vi behöver vara mer specifika i vilken fråga vi samarbetar kring. Det får inte bara blir på ett allmänt plan. Vi måste ha ett konkret mål med samarbetet.
Under lång tid har DHR kämpat med fallande medlemssiffror och för varje år som går minskar antalet avdelningar runt om i landet. Åsa Strahlemo säger att hon idag inte har alla lösningar på de här problemen, men hon är beredd att arbeta för att vända utvecklingen.
– Jag vet att det är många DHR-föreningar ute i landet som har det tungt och svårt. Där det är svårt att hitta nya personer som vill engagera sig. Det jag hörde när jag satt i förbundsstyrelsen var att många tyckte att det var svårt att hitta en gemensam plattform. Att det kändes som att Stockholm och förbundsstyrelsen kändes allt för långt borta. Så vill inte jag att det ska vara.
Hon tycker att det lokala arbetet och den lokala närvaron är jätteviktigt.
– Det finns väldigt många personer som känner en utsatthet och en ensamhet. Även fast det är väldigt bra att kunna träffas online, för det är också en gemenskap, så finns det ett behov av att kunna träffas och prata även lokalt, säger Åsa Strahlemo.
Samtidigt tror hon att organisationen i många fall behöver bli bättre på att ta emot nya medlemmar.
– För många kan det kännas lite otäckt att komma till ett möte för första gången. Samtidigt bli många föreningar så glada när det kommer en ny person. De erbjuder alla möjliga olika saker på en gång. Det kan bli lite för mycket vilket kan göra att personen inte vågar gå dit igen.
När det gäller förbundets rättighetspolitiska arbete tycker Åsa Strahlemo att det behövs ett helhetsgrepp. Den rådande samhällsutvecklingen skapar allt större hål i funktionshinderpolitiken, menar hon, och nämner bland annat de ekonomiska förutsättningarna för personer med nedsatt rörelseförmåga som en viktig fråga.
– För mig är det vikt att arbeta för att FN-konventionen blir svensk lag, att det ska vara självklart att kunna försörja sig, skaffa familj och bo som man vill. Det betyder inte att vi ska glömma bort tillgängligheten. För tillgänglighet på alla sätt är en nyckel för att samhället ska fungera.
Med FN-konventionen som lag blir det lättare att driva kravet på ett samhälle för alla på alla nivåer, menar Åsa Strahlemo.
– Som det är idag, ute i kommunerna och på alla politiska nivåer, så är det väldigt lätt att tänka att funktionshinderpolitik bara handlar om socialpolitik. Så är det ju inte. Funktionshinderpolitiken är en rättighetspolitik som påverkar allt.
– Sedan betyder inte det att allt kommer bli bra över en natt om FN-konventionen blir lag, men det är ytterligare ett steg och ett verktyg på vägen att kunna påverka bredare.
Åsa Strahlemo är även partipolitiskt engagerad. I hemkommunen Uppsala sitter hon som vice ordförande i socialnämnden för Miljöpartiet.
– Skulle det vara så att jag får förtroendet att bli förbundsordförande så lämnar jag självklart alla min politiska engagemang, säger hon.
Den som idag utmanar Åsa Strahlemo om uppdraget är Sari Nykvist från Stockholm. Hon har varit engagerad i Unga rörelsehindrade och DHR sedan 1990-talet. Nu vill hon bli organisationens nästa förbundsordförande.
– Jag vet att jag är en bra ledare och kan axla manteln mycket väl. Det är väldigt viktigt att vara en god ideolog och kunna lyfta saker till ytan och synliggöra dem. Där är mina styrkor som person, säger hon.
Hon tycker att DHR behöver utveckla sitt erbjudande till nya och befintliga medlemmar.
– Om vi ska få en yngre medlemsskara så är det viktigt att vi blir ett förbund som yngre människor har lust att vara med i och att vi har en verksamhet och aktivitet som ger unga människor en anledning att välja DHR bland andra föreningar. Vi kan inte bara jaga medlemmar för jagandets skull. Vi måste också ha något att erbjuda när de väl kommer med. Har vi inte det tycker inte jag att det är märkligt att man inte väljer DHR bland andra.
Idag jagar DHR medlemmar med fel vinkel, tycker Sari Nykvist. Bilrabatter och medlemsförmåner är ingen långsiktig strategi, menar hon.
– Om en person blir medlem för att den få en bilrabatt är det inte så mycket att hänga i julgranen. Det är inte en person som blir kvar i föreningen. Det är snarare de människorna som håller på DHRs ideologi och tycker att den är viktig som blir kvar länge i föreningen.
Därför tror Sari Nykvist att nyckeln till framgång handlar om att sätta ideologin i centrum.
– För min egen del är jag med i DHR för att man har ett rättighetspolitiskt perspektiv och tydligt ideologi. Då ska man kanske lyfta fram den här delen mer, så att vi hittar de här ideologerna som tillsammans med oss vill ta föreningen framåt.
»Vi har en samhällsutveckling som gör att människor inte mår bra idag. Just därför är den här ideologin och rättighetspolitiken viktig.«
Sari Nykvist
Samtidigt tycker hon att organisationen behöver utveckla sitt arbete med att ge råd och stöd till sina medlemmar. Jämlik hälsa är en av hennes hjärtefrågor och hon vill att DHR jobbar för att en bredare förståelse i samhället för sambandet mellan ohälsa och brister i mänskliga rättigheter
– Vi har en samhällsutveckling som gör att människor inte mår bra idag. Just därför är den här ideologin och rättighetspolitiken viktig, säger Sari Nykvist.
– Det är min starka ideologiska övertygelse som gör att jag har valt att vara med i DHR. Man kan påverka politiskt tillsammans med andra och få vara i sammanhang där funktionsnedsättning är norm. Och det är också skönt för självkänslan, tycker jag. Att få vara i sammanhang där man inte är udda och annorlunda.
FAKTA: Då sker valet
Valet av ny förbundsordförande i DHR sker vid organisationens förbundsmöte. Enligt ursprungsplanen ska detta genomföras i Stockholm i oktober. Med anledning av den pågående pandemin kan mötet komma att skjutas upp eller genomföras digitalt.
