I en färsk lagrådsremiss föreslår regeringen flera lagändringar som ska ge fler personer rätt till personlig assistans. Bland annat vill man införa ett nytt grundläggande behov för hjälp med egenvård. Det nya behovet omfattar stöd som den enskilde behöver på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa.
Behovet av stöd ska enligt förslaget vara löpande under större delen av dygnet och hjälpbehov ska vara assistansgrundande i sin helhet, skriver regeringen.
Samtidigt föreslår regeringen en ny lag om egenvård. I lagförslaget definieras egenvård som en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan. I praktiken kan det handla om åtgärder som syftar till att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar eller skador.
I lagrådsremissen föreslår regeringen också en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen som särskilt rör personer som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Enligt bestämmelsen ska hälsa- och sjukvården överväga om vård kan ges på ett sätt som möjliggör för den enskilde att delta i samhällslivet och att leva som andra.
ANNONS 
I prakiken innebär detta att personer som har omfattande behov av sjukvårdande insatser som behövs kontinuerligt eller är frekvent återkommande under dygnet ska få ett stöd som gör att de kan bo kvar hemma och delta i samhällslivet på lika villkor som andra. I lagrådsremissen nämner regeringen hjälp med dialys, avancerad respirator- vård, kateterisering eller sondmatning som exempel.
Totalt bedömer regeringen att de nya förslagen kommer att ge ytterligare 200 personer rätt till personlig assistans.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
