Siffertung analys av assistansersättningen

Politiska beslut ligger bakom en stor del av ökningen av beviljade assistanstimmar. Samtidigt som det genomsnittliga antalet beviljade timmar fortsätter uppåt blir allt fler nekade personlig assistans, visar en ny rapport från Försäkringskassan.

Politiska beslut ligger bakom en stor del av ökningen av beviljade assistanstimmar. Samtidigt som det genomsnittliga antalet beviljade timmar fortsätter uppåt blir allt fler nekade personlig assistans, visar en ny rapport från Försäkringskassan.
Trots att ökningen av antalet assistansberättigade har planat ut på senare år fortsätter antalet beviljade assistanstimmar att öka. I en ny rapport till regeringen försöker Försäkringskassan förklara orsakerna till ökningen och hur det beviljade stödet har utvecklats under tid.
Sedan den personlig assistansen infördes 1994 har antalet assistansanvändare ökat från ungefär 6000 personer till runt 16000 under de senaste åren., Samtidigt har det genomsnittliga antalet beviljade timmar per person nästan fördubblats, med ökade utgifter för staten som följd. Man pekar framför allt på införandet av det femte grundläggande behovet och borttagandet av 65-årsgränsen som tillsammans med befolkningsökningen förklara hälften av den ökade kostnaden för personlig assistans, konstaterar Försäkringskassan.
Det femte grundläggande behovet, annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper, infördes 1996 och förklarar till viss del ökningen av personkrets 1, skriver Försäkringskassan. Totalt bedömer myndigheten att ungefär 1900 personer hade assistans 2014 till följd av lagändringen.
I de flesta fall handlar det om behov av övervakning av barn på grund av olika psykiska tillstånd. Även personer med behov av tillsyn på grund av fysiska tillstånd har tidigare beviljats assistans med hänvisning till detta grundläggande behov. I somras slog dock Högsta förvaltningsdomstolen fast att behovet bara får användas för personer med psykisk funktionsnedsättning.
En annan lagändring som har bidragit till ökningen av antalet assistansberättigade är den som 2001 gav personer över 65 rätt att behålla den assistans de beviljats före 65-årsdagen. 2014 hade 2700 personer över 65 år assistansersättning. Totalt omfattar detta en fjärdedel av ökning av antalet assistansberättigade.
Men de båda lagändringarna förklarar tillsammans bara knappt hälften av den ökning av antalet assistansberättigade som har skett under lagens 20-åriga historia. Förutom att en viss ökning följer av att befolkningen i stort har växt i antal så kan inte Försäkringskassan förklara varför allt fler har valt att söka sig till den personliga assistansen. Myndigheten antar dock att det handlar om vilka alternativa stöd som erbjuds av kommunerna.
Utvecklingen är inte heller entydig för alla grupper som ingår i lagens personkretsar. Sedan 2007 har antalet personer under 64 år som ingår i personkrets 3 minskat i antal. Andelen av de som söker assistans som beviljas ersättningen har också minskat kontinuerligt under hela 2000-talet.
Samtidigt som ökningen av antalet assistansberättigade har planat ut runt 16000 personer har antalet beviljade timmar fortsatt att öka. Från 1994 har det genomsnittliga antalet timmar ökat från 67 timmar i veckan till 124 för år 2014.
Ökningen beror på en mängd olika faktorer, skriver Försäkringskassan, men myndigheten pekar framför allt ut ökningen av assistans för aktiv tillsyn som förklaring till ökningen. Till viss del är den en följd av lagändringen om det femte grundläggande behovet. Bland vuxna har idag två tredjedelar av de assistansbersättigade assistans under all vaken tid eller mer. 1994 gällde detta 15 procent av assistansanvändarna.
Av samtliga beviljade assistanstimmar står de som beviljats till följd av behov av ingående kunskaper för ungefär 20 procent, skriver Försäkringskassan som dock räknar med att antalet kommer att minska till följd av Högsta förvaltningsrättens dom från i somras.
Andra faktorer som förklarar ökningen av antalet timmar är att dubbel assistans och assistans under dygnsvila har blivit vanligare, skriver myndigheten.
Försäkringskassan pekar också ut de privata assistanbolagen som en tänkbar orsak till ökningen av timmar. Myndighetens undersökning visar att de som har valt en privat anordnare har en något snabbare timökning över tid än andra. Även byte från en kommunal till en privat anordnare ger en timökning, skriver Försäkringskassan.
Samtidigt påpekar man att timmarna ökar även för de användare som valt kommunen som anordnare. Det kan dock inte uteslutas att de privata anordnarnas inträde på assistansmarknaden medfört fler timmar även för assistansmottagare med andra anordnare, skriver Försäkringskassan.
Fyra fakta om utvecklingen av assistansersättningen mellan 1994 och 2014:

  1. Antalet personer som är mottagare av assistansersättningen har ökat från 6 100 till 16 400
  2. Det genomsnittliga antalet assistanstimmar per person och vecka har ökat från 67 till 124
  3. Det totala antalet assistanstimmar i Sverige har femdubblats på 20 år, från 21 miljoner till 100 miljoner
  4. Andelen som beviljas assistansersättning för all vaken tid eller mer har ökat, från 15 till 67 procent bland vuxna