Så tycker EU-kandidaterna om ett tillgänglighetsdirektiv

DHR har frågat 34 av de svenska kandidaterna i valet till europaparlamentet den 25 maj om deras syn på ett framtida tillgänglighetsdirektiv. SHT har tagit del av svaren.
Kandidaterna från Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet svarar tveklöst ja på frågan om EU behöver ett tillgänglighetsdirektiv.
”Givetvis är det så att respektive medlemsland har ett huvudansvar för tillgänglighetsfrågorna, men tillgängligheten i Europa skulle vara betjänt av ett gemensamt regelverk”, skriver Kristdemokraternas Lars Adaktusson.
”Den fria rörligheten ska gälla alla. Jag kan tänka mig att det behövs ny lagstiftning för att garantera den rättigheten. Exakt vilka områden som ska täckas får man titta närmare på som en del av en konsultationsrunda. Det är mycket möjligt att det måste handla om bindande krav”, svarar centerpartiets toppkandidat Kent Johansson.
Folkpartiets Cecilia Wikström betonar att ett direktiv måste respektera subsidaritetsprincipen men att EU bör ha ett bindande tillgänglighetsdirektiv.
”Tillgänglighet till varor och tjänster är nyckeln till livskvalitet för många människor. Människor med funktionshinder ska kunna dra nytta av den fria rörligheten i samma utsträckning som all andra”, skriver Wikström.
De socialdemokratiska kandidaterna är också positiva till ett tillgänglighetsdirektiv. I ett gemensamt svar på frågan skriver partiets sex toppnamn att det finns ett behov av att komplettera det befintliga skyddet mot diskriminering med bindande lagstiftning.
”Vi ser ett tillgänglighetsdirektiv som ett första steg i detta arbete”, fortsätter de och tillägger att de även vill att medlemsstaterna antar det liggande förslaget till antidiskrimineringsdirektiv.
”Vi ser inga särskilda områden som måste undantas från tillgänglighetsregler men hänsyn till förutsättningar att uppfylla tillgänglighetskrav och en avvägning mellan skälighet och nytta bör vara vägledande”, skriver de sex socialdemokraterna.
Bejakande tongångar kommer även från Piratpartiet även om de båda parlamentarikerna begränsar sig till att tala om tillgänglig information.
Vänsterpartiets kandidater närmar sig frågan med försiktighet. ”Eftersom det handlar om att försvara mänskliga rättigheter kan vi tänka oss att stödja EU-regler på det här området”, skriver Malin Björk och Mikael Gustafsson som toppar partiets lista. De tillägger dock att det finns en risk att minimiregler blir både golv och tak för kraven på tilgänglighet.
”Därför måste vi veta hur långtgående dessa regler är och att de täcker ett brett område innan vi tar definitiv ställning”, skriver de båda vänsterpartisterna.
En  liknande hållning finns hos Miljöpartiets kandidat Max Andersson (plats 4). Han svarar att innehållet är avgörande för om ett direktiv är bra eller dåligt.
”Risken med gemensamma regler är att de länder som har minst resurser och lägst ambitioner ser till att lägga nivån så lågt att reformviljan i länder som Sverige avtar”, skriver Max Andersson.
Hans partikollegor Isabella Lövdin och Bodil Ceballos (plats 1 och 3) understryker dock att de vill se ett direktiv som är utformat som minimiregler.
Den mest uttalade tveksamheten till ett tillgänglighetsdirektiv kommer från Moderaterna. Partiets toppnamn, Gunnar Hökmark, menar att unionen behöver ett rörlighetsdirektiv.
”EU ska värna rörlighet också i den bokstavliga bemärkelsen. Det kan göras på bästa sätt olika i olika länder”, skriver Hökmark.
Partikollegan Arba Kokalari, sjätte namn på moderaternas lista, är ännu mer skeptiskt till ett gemensamt tillgänglighetsdirektiv.
”Risken med ett övergripande EU-direktiv är att Sverige måste kompromissa med vår lagstiftning. Jag tycker att varje EU-land bör själv besluta om hur vi förbättrar tillgängligheten. Däremot tror jag att EU är en nödvändig pådrivare för att länderna ska upprätta och förbättra sina nationella lagar när det gäller tillgänglighet”, skriver Arba Kokalari (M).
 
Fakta: Totalt har 34 kandidater till Europaparlamentet tillfrågats om de anser att EU behöver ett tillgänglighetsdirektiv. 24 har svarat på frågan.