Så ska villkoren för personliga assistenter bli bättre

En statlig kunskapssatsning och krav på kollektivavtalsliknande villkor ska ge personlig assistenter bättre arbetsvillkor. Men också sätta stopp för oseriösa assistansanordnare. Det föreslår en statlig utredning.

Personliga assistenter brottas ofta med osäkra anställningsvillkor och brister i arbetsmiljön. Det konstaterar den särskilde utredaren Lars Lööw som på regeringens uppdrag har kartlagt villkoren för personlig assistenter. I ett betänkande som lämnas till regeringen idag ger han en omfattande beskrivning av villkoren för landet 100 000 personliga assistenter. 

Utredningens främsta fokus har varit att kartlägga villkoren för personliga assistenter och utrymmet att lägga förslag har varit begränsat. Några konkreta förslag finns ändå i det drygt 300 sidor långa betänkandet.

Bland annat vill Lars Lööw ställa krav på att privata assistansanordnare ska erbjuda sina anställda kollektivavtalsliknande villkor. Det handlar om att assistenterna ska ha försäkring under arbetstid, tjänstepension och få ersättning för obekväm arbetstid. 

– Att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor riktar sig mot de fem procent som inte har det idag. Genom att koppla ihop det med tillståndsplikt bidrar vi även till att försvåra för oseriösa aktörer. Oseriösa aktörer är också ett av de stora problemen ur ett villkors- och arbetsmiljöperspektiv. Vi bedömer att det är hos de oseriösa aktörerna som det är lättast att det blir stora problem för arbetstagarna, säger Lars Lööw. 

Utredningen vill även att privata arbetsgivare tar över ansvaret för att betala sjuklön till sina anställda. Idag ligger ansvaret hos kommunerna men genom att flytta detta ansvar får arbetsgivarna ekonomiska drivkrafter att förebygga sjukdom och arbetsskador, menar utredaren. Assistansanvändare som själva anställer sina assistenter ska dock vara undantagna. 

Huvudförslaget i utredningen handlar om en statlig kunskapssatsning.  Lars Lööw vill att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett digitalt utbildnings- och kunskapsmaterial om personlig assistans. Materialet ska i första hand rikta sig till assistenter, men även till anordnare och användare. 

I en enkätundersökning som utredningen har gjort uppger tre av fyra personliga assistenter att de behöver mer kunskap i sin yrkesutövning. Det handlar om såväl kunskap om arbetsrättsliga regler som om regelverk och målsättningar för personlig assistans. 

– Bristande kunskap leder till osäkerhet i arbetsuppgifter och osäkerhet om vad som gäller i vissa situationer. Vi lyfter särskilt fram de hälso- och sjuvårdsnära uppgifterna där osäkerheten är särskilt stor om vad som gäller och vem som har ansvar, säger Lars Lööw. 

Kunskapsmaterialet ska också innehålla kunskap om hur man kan se till att assistansen håller god kvalitet och betonar särskilt kunskap om hur assistansanvändarens självbestämmande kan stärkas.

– Det är jätteviktigt att både assistenter och arbetsledning får ökad kunskap. Här ligger ett jättestort ansvar hos arbetsgivaren att se till att arbetsledningen har kunskapen, säger Lars Lööw.

Assistansbranschen har under de senaste åren larmat om att nivån på den statliga assistansersättningen blivit för låg. Sedan 2014 har regeringens årliga justeringar av den så kallade schablonen varit lägre än de kollektivavtalade löneökningarna.

I debatten nämns fortbildning och arbetsvillkor ofta som det första ekonomiskt pressade anordnare skär ner på. Frågan är därför om det går höja kraven på arbetsmiljö och förbättrad kunskap utan att ge anordnarna mer pengar? 

Lars Lööw svarar försiktigt: 
– Läser man det vi har skrivit så svarar vi nja på den frågan. Det finns en gräns när det är rimligt. Nivån på assistansersättningen påverkar förutsättningarna att bedriva ett bra kvalitetsarbete. Vi tycker att regeringen behöver vara tydligare i hur man ser på schablonens innehåll och vad den är till för, säger Lars Lööw.