Så ska kulturskolan bli inkluderande

Den statliga utredningen om kulturskolans framtid vill prioritera satsningar på barn och unga med funktionsnedsättning.
Tydligare mål, statliga bidrag för utveckling och regional samverkan är några förslag som utredaren Monica Lindgren lämnade över till regeringen på måndagen. Förslagen ska bidra till att göra kommunernas frivilliga kultur- och musikundervisning mer inkluderande och tillgängligare än vad fallet är idag. Inte minst ska verksamheten bli bättre på att fånga upp barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar. Idag möter gruppen stora hinder i många kulturskolor, berättar utredaren Monica Lindgren.
– Det kan vara en så enkel sak som att man inte kommer in i lokalen för att man sitter i rullstol, men det kan också vara någon psykisk funktionsnedsättning eller diagnos som gör att man behöver särskild omtanke av något slag. Man behöver bättre beredskap att möta de här barnen i kulturskolan, säger Monica Lindgren.
För att stimulera utvecklingen inom kulturskolorna vill utredningen inrätta ett statsbidrag på 200 miljoner kronor. Pengarna ska fördelas till kommuner som vill utveckla och bredda verksamheten i sina kulturskolor och ska framför allt användas för att förbättra inkludering och tillgänglighet, utveckla pedagogiken och en bredda utbudet av konstnärliga uttryck. Här ska utvecklingsprojekt som ökar delaktigheten för barn och unga med funktionsnedsättning prioriteras, menar utredaren.
Idag finns det stora skillnader i hur väl verksamheten svarar mot behoven hos elever med funktionsnedsättning, säger Monica Lindgren.
– En del kommuner har redan gjort en del och det finns verksamheter i vissa kommuner som har skapat goda modeller för hur man kan jobba. Denna kunskap måste komma andra kommuner till del.
För att sprida kunskap vill utredningen skapa bättre samverkan mellan näraliggande kommuner, men man vill även inrätta ett nationellt kulturskolecentrum vid Statens kulturråd som bland annat ska hjälpa kulturskolorna med kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte.
Dessutom vill man utveckla utbildningen av pedagoger och satsa pengar på forskning som på olika sätt kan ha betydelse för kulturskolans verksamheter.
Samtidigt menar Monica Lindgren att inkludering av elever med funktionsnedsättning handlar om mer än kunskap.
– Det är också en satsning man måste bestämma sig för att göra. Men jag ser fram emot om vi kunde få in forskningsprojekt om det här gruppen elever i relation till kulturområdet. Det finns väldigt lite pedagogisk forskning där idag. Det som finns är forskning inom musikterapi, om hur man rent konkret kan göra. Men hur de här elevernas förutsättningar ser ut i relation till olika konstuttryck, att lära sig olika konstuttryck, behöver vi skapa kunskap kring. Det hade inte varit så dumt om en del av de forskningsmedel vi föreslår kunde gå till det.
Utredningen vill också se en utveckling där kulturskolorna breddar sitt utbud till att också innehålla nya konstnärliga uttryck. Monica Lindgren menar att det kan ha stor betydelse för elever med funktionsnedsättning.
– Det är mycket viktigt. Vi ser att utvecklingen av digital teknik är mycket välkommet och något som måste utvecklas inom kulturskolan. Just för barn med motoriska hinder har det visat sig att det är mycket lättare att skapa musik digitalt än att sitta med en gitarr till exempel. Här finns jättemycket att göra.
› Här finns hela utredningen(hos regeringen)