Funktionsnedsättning gav lägre valdeltagande

I förra årets val till riksdagen utnyttjade 84 procent av alla röstberättigade svenskar sin rösträtt. Men bland personer med funktionsnedsättning var deltagandet betydligt lägre. Bara 76 procent röstade i riksdagsvalet, visar Statistiska centralbyrån (SCB) i en ny rapport. 

Samtidigt avslöjar rapporten stora skillnader inom gruppen. SCB definierar funktionsnedsättning utifrån nivån på förmågan att göra vissa saker, som att gå eller gå i trappor, koncentrera sig eller se saker. Den som har vissa eller stora svårigheter att göra någon av aktiviteterna anses ha en funktionsnedsättning. 

Rapporten visar att valdeltagandet i stor utsträckning hänger i hop med graden av funktionsnedsättning. Bland de som upplever stora svårigheter är valdeltagandet betydligt lägre, medan det bland dem som upplever mindre svårigheter inte skiljer sig nämnvärt från befolkningen i övrigt. 

Lägst valdeltagande finns gruppen som har stora problem med att se, eller som inte kan se alls. Här röstade bara 62 procent i riksdagsvalet. Men även bland personer som har stora svårigheter med att gå eller gå i trappor, eller inte alls kan göra det, är valdeltagandet lågt, bara 68 procent. 

I den grupp som bara har vissa svårigheter att gå eller gå i trappor var valdeltagandet på samma nivå som i den grupp av befolkningen som inte har några problem med gåendet. 

SCB:s undersökning visar även att kvinnor med funktionsnedsättning röstade i betydligt lägre utsträckning än män med funktionsnedsättning. Bland kvinnorna var valdeltagandet 74 procent. Att jämföra med 79 procent bland männen.