I förra årets val till riksdagen utnyttjade 84 procent av alla röstberättigade svenskar sin rösträtt. Men bland personer med funktionsnedsättning var deltagandet betydligt lägre. Bara 76 procent röstade i riksdagsvalet, visar Statistiska centralbyrån (SCB) i en ny rapport.
Samtidigt avslöjar rapporten stora skillnader inom gruppen. SCB definierar funktionsnedsättning utifrån nivån på förmågan att göra vissa saker, som att gå eller gå i trappor, koncentrera sig eller se saker. Den som har vissa eller stora svårigheter att göra någon av aktiviteterna anses ha en funktionsnedsättning.
Rapporten visar att valdeltagandet i stor utsträckning hänger i hop med graden av funktionsnedsättning. Bland de som upplever stora svårigheter är valdeltagandet betydligt lägre, medan det bland dem som upplever mindre svårigheter inte skiljer sig nämnvärt från befolkningen i övrigt.
Lägst valdeltagande finns gruppen som har stora problem med att se, eller som inte kan se alls. Här röstade bara 62 procent i riksdagsvalet. Men även bland personer som har stora svårigheter med att gå eller gå i trappor, eller inte alls kan göra det, är valdeltagandet lågt, bara 68 procent.
I den grupp som bara har vissa svårigheter att gå eller gå i trappor var valdeltagandet på samma nivå som i den grupp av befolkningen som inte har några problem med gåendet.
SCB:s undersökning visar även att kvinnor med funktionsnedsättning röstade i betydligt lägre utsträckning än män med funktionsnedsättning. Bland kvinnorna var valdeltagandet 74 procent. Att jämföra med 79 procent bland männen.
Valdeltagande i några olika grupper
Andel som röstade i riksdagsvalet 2022 utifrån syn- och rörelseförmåga.
Synförmåga
Stora svårigheter eller ingen alls: 62 procent
Vissa svårigheter: 84 procent
Inga svårigheter: 86 procent
Förmåga att gå eller gå i trappor:
Stora svårigheter eller ingen alls: 68 procent
Vissa svårigheter: 86 procent
Inga svårigheter: 86 procent