Tretton nya symboler ska synliggöra kopplingen mellan de hållbara utvecklingsmålen i FNs Agenda 2030 och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
FNs Agenda 2030 antogs 2015 och ska vägleda världen mot en hållbar utveckling fram till år 2030. Stommen i agendan är 17 övergripande globala mål som brutits ner i 169 delmål. Här finns bland annat ambitionen om att avskaffa fattigdom och hunger, men också mål som handlar om jämställdhet, anständiga arbetsvillkor och hållbar energiproduktion.
ANNONS 
För att göra det enklare att kommunicera agendan har vart och ett av de 17 målen försetts med en illustration. De färgglada symbolerna har blivit en tydligt kännetecken för agendan och politiker och aktivister som jobbar för att målen ska bli verklighet gillar att synas med dem.
Men trots att flera av målen i agendan uttryckligen nämner insatser för personer med funktionsnedsättning är gruppen osynlig i de befintliga symbolerna.
Lagom till internationella funktionshinderdagen har DHR därför arbetat fram tretton nya »rättighetsikoner« som ska komplettera de ursprungliga. De nya ikonerna lyfter fram kopplingen mellan de globala målen och rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Var och en av de nya ikonerna tar sin utgångspunkt i de globala målen och är samtidigt direkt kopplad till en artikel i FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
– Hela parollen för agendan är att »Leave no one behind«. För att lyckas uppnå målen måste man tillgodose de rättigheter människor har. Gör man inte det får man inte med sig alla, säger Karolina Celinska, rättighetspolitisk samordnare på DHR.
Bland de artiklar som rättighetsikonerna illustrerar finns de som handlar om rätten till arbete, utbildning och tillfredsställande levnadsstandard, men här finns också bilder som tar upp tillgänglighet, personlig integritet och likhet inför lagen.
– Rättigheterna är förutsättningen för att få med sig alla. Förhoppningen är att de nya ikonerna ska bidra till att tydliggöra det, säger Karolina Celinska.
Ett annat syfte är att förenkla och förklara vad rättigheter handlar om, menar Karolina Celinska.
– Rättigheter är ofta ganska tunga saker med mycket textmassa. Med ikonerna kan vi visualisera vad rättigheterna innebär och skapa nyfikenhet. Vi kan också se dem i ett tillgänglighetsperspektiv där de kan användas för att starta ett samtal utifrån en bild.
En uttalad ambition med de nya symbolerna är att få in funktionshinderperspektivet i Sveriges arbete med Agenda 2030. Karolina Celinska tror att det finns mycket att vinna på att få in ett rättighetsperspektiv i arbetet.
– När det handlar om social hållbarhet talar man mer om integration och utanförskap. Om vi börjar tala om jämlikhet och jämställdhet får vi många andra frågor på köpet som kan främja arbetet med agendan.
Rättighetsikonerna är fria för vem som helst att använda och går att ladda ner på webben. Karolina Celinska hoppas att skolor ska vilja använda symbolerna i undervisningen.
– Men vi ska naturligtvis också använda dem själva, i workshops med våra medlemmar eller när vi möter andra.
