Minst fyra av tio assistansanvändare riskerar färre timmar

Den senaste domen om personlig assistans från Högsta förvaltningsdomstolen kan få stora konsekvenser för många assistansberättigade, enligt Försäkringskassan.
I en skrivelse till socialdepartementet varnar Försäkringskassan för att följderna av domen kan få svåröverskådliga konsekvenser för många användare.
I domen, som föll i juni i år, slog Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fast att transport till och från fritidsaktiviteter inte är ett så kallat övrigt personligt behov som ger rätt till personlig assistans. Det konkreta fallet handlade om en person som ansökte om personlig assistans för att bli skjutsad av en personlig assistent till och från sina fritidsaktiviteter. Kommunen där personen bor avslog dock ansökan om assistans under transporten med hänvisning till möjligheten att åka färdtjänst. Däremot beviljades assistans för stöd under själva aktiviteten.
I sin dom gav HFD kommunen rätt. Domstolen menade att det inte är alla personliga behov som ger rätt till personlig assistans. Det särskilda stöd som en person behöver ska också i någon mening vara kvalificerat för att det ska ge rätt till personlig assistans, skriver domstolen. Därtill ska insatsen som den personliga assistenten utför ha en ”direkt och konkret koppling till ett individuellt behov av hjälp i det dagliga livet”.
Inte heller idag beviljar Försäkringskassan alltid assistansersättning för tid mellan olika hjälpbehov. Men det finns undantag som används regelbundet. Det handlar bland annat om tid i anslutning till olika aktiviteter utanför hemmet. Där beviljas ersättning för hela den tid det tar att genomföra en aktivitet om det annars inte skulle vara möjligt att genomföra aktiviteten. Det handlar också om så kallad väntetid eller beredskap som kan beviljas om en person behöver hjälp under dygnsvilan utan att detta kräver ständig övervakning.
Effekten av domen är nu att det blir stopp för detta. Enligt Försäkringskassans tolkning av domen lever dessa situationer inte upp till kravet på att stödet är kvalificerat. Konsekvenserna av detta blir svåröverskådliga, menar myndigheten i skrivelsen till Socialdepartementet.
Eftersom att domen inte berör tolkningen av vad som är ett grundläggande behov kommer den inte att påverka ur många som har rätt till assistansersättning. Däremot kommer den att få betydelse för hur många timmar som beviljas för övriga personliga behov. Enligt myndighetens uppskattning har nästan fyra av tio assistansberättigade fått ersättning för väntetid eller beredskap. Dessa kommer nu, som en konsekvens av domen, att få färre timmar beviljade. Försäkringskassan räknar med att det i genomsnitt handlar om elva timmar i veckan för personer som beviljas väntetid och åtta timmar för de som beviljas beredskap.
När det gäller tid i anslutning till aktiviteter har Försäkringskassan idag inga uppgifter om hur många personer som berörs eftersom att det inte förs någon statistik om detta. Sammantaget räknar dock myndigheten med att många assistansberättigade kommer att behöva söka annan hjälp hos i första hand kommunen. Man räknar också med att anhöriga får ta ett större ansvar och att det kan bli svårt för vissa användare att väljs en annan utförare än kommunen eftersom att andra anordnare kan vilja välja bort användare som har behov av enstaka insatser nattetid.
Försäkringskassan räknar också med att en del uppgifter som idag utförs av personliga assistenter, som städning och inköp, istället kan behöva tillgodoses genom hemtjänst.
› Här finns skrivelsen från Försäkringskassan
› Här finns domen från Högsta förvaltningsdomstolen