Målet: Ett modernare DHR

Var tredje år har DHR förbundsmöte. Det är organisationens högsta beslutande möte. Här väljs bland annat förbundsordförande och styrelseledamöter. I oktober är det åter dags för förbundsmötet att samlas. Vid förra tillfället 2020 var mötet helt digitalt, till följd av pandemin, men denna gång är mötet tvådelat. En digital del för diskussioner och beslut, och en fysisk på plats i Göteborg. 

Till mötet har förbundsstyrelsen lagt fram ett program för hur DHR:s organisation ska bli starkare och modernare. Programmet innehåller totalt femton förslag som har arbetats fram inom DHR under de senaste två åren. 

Programmet är ett resultat av det uppdrag om att se över organisationsstrukturen som det förra förbundsmötet gav styrelsen. Grunden till förslagen togs fram av en särskild arbetsgrupp som förbunds­styrelsen tillsatte efter förbundsmötet 2020. Förslagen har förfinats under två remissrundor inom organisationen. 

Att det till sist blev just femton förslag förklarar förbundsordförande Åsa Strahlemo med att styrelsen har försökt att tillmötesgå så många önskemål från organisationen som möjligt. 

– Vi har lyssnat på vad lokalföreningar och medlemmar har sagt i remissvaren. Många kan nog känna igen sina önskemål i de förslag som ligger, säger hon. 

Att en organisation som DHR behöver se över sina arbetssätt och förnya sig är en självklarhet, menar Strahlemo. I DHR:s fall var det ett tag sedan det gjordes några större omtag, men nu är det dags för en mer omfattande förnyelse, anser hon. 

– Samhället har förändrats, inte minst efter pandemin. Vi ser också att situationen i många lokalföreningar har förändrats. Det finns väldigt många föreningar där det fungerar bra, och de ska självklart kunna fortsätta med det som gör att de är så bra. Men det finns också många lokalföreningar som kämpar och som säger att de vill ha tips och råd och vägledning för hur man ska kunna arbeta på ett bättre sätt.

»Vi behöver definitivt lokalföreningarna. Vi behöver regionerna och vi behöver riks också, men det måste finnas ännu fler vägar.«

Åsa Strahlemo

De femton förslagen är indelade i fem undergrupper. Det handlar om att stärka organisationen, förbättra kommunikationen, uppdatera organisationsstrukturen, skapa ett bättre tillflöde av medlemmar och säkerställa en fortsatt god ekonomi. 

Även om det finns många förslag för förändring bland punkterna så finns det också en del som lämnas sig likt. DHR föreslås även i fortsättningen vara organiserat runt de tre nivåerna riksförbund, region (distrikt) och avdelning. 

– Vi behöver definitivt lokalföreningarna. Vi behöver regionerna och vi behöver riks också, men det måste finnas ännu fler vägar, säger Åsa Strahlemo. 

Likaså ska grunden för DHR fortsatt vara ett starkt rättighetspolitiskt arbete med fokus på samhällsförändring. Men förbundsstyrelsen poängterar samtidigt vikten av att det arbetet genomsyrar hela organisationen, från förbundsnivå till lokal nivå där medlemmen finns.

– På varje förbundsmöte så väljer vi vilka kärnfrågor som kommer att vara viktiga under den kommande perioden. Det är då någonting som hela förbundet behöver jobba med, även lokalt. För det är ju där som väldigt mycket utav det rättighetspolitiska arbetet pågår varje dag. Särskilt när det gäller frågor som beslutas om i kommunerna. Det är väldigt svårt att påverka dem på riksplanet. 

Flera av förslagen i programmet syftar samtidigt till att vitalisera arbetet i lokalavdelningarna. Bland annat föreslås att ska bli lättare och mer flexibelt att skapa nya avdelningar och grupper. Åsa Strahlemo nämner digitala sammanslutningar, nätverk och kampanjgrupper som exempel, men det kan också handla om att öppna för flera avdelningar på samma ort, menar hon. 

– På vissa orter kanske det kan var bra om det finns två föreningar, som kanske jobbar med lite olika saker. 

»Idag hamnar allting hos styrelserna. De ska inte bara bestämma inriktning utan även utföra allting. Det är inte alltid hållbart.«

Åsa Strahlemo

Exakt hur flexibiliteten kan ta sig uttryck vill styrelsen utforma i fortsatt dialog inom förbundet, men syftet är att skapa förutsättningar för ett bredare engagemang.

– Idag hamnar allting hos styrelserna. De ska inte bara bestämma inriktning utan även utföra allting. Det är inte alltid hållbart. Det ska bli lättare att ha verksamhet inom en lokalförening, som är formaliserad, utan att vara styrelse. 

För att underlätta framväxten av nya strukturer och spridandet av idéer och erfarenheter vill förbundsstyrelsen även förbättra den interna kommunikationen. En digital plattform ska göra det möjligt för både enskilda medlemmar och förtroendevalda att ta del av relevant information. I förlängningen ska plattformen även fungerar sin en mötesplats för intern dialog och idéutbyte. 

Åsa Strahlemo berättar att förslaget redan har fått viss kritik för att en satsning på digital kommunikation riskerar att stänga ute de medlemmar som av olika anledningar inte kan eller vill bli digitaliserade.

– Det stämmer, alla är inte digitala, men det här är bara ett medel. Vi vill inte ta bort andra sätt att ha kontakt utan vill ge fler möjligheter, så att vi kan nå ut till ännu fler. 

Alla kan inte göra allt, menar hon. Vissa avdelningar kanske använder telefonmöten som komplement, medan andra bara träffas fysiskt. 

– Man måste hitta det sätt som fungerar för sin egen lokalförening. Vi vill ge en verktygslåda med ännu fler verktyg.

Fler vägar att mötas på kan även underlätta mötet med nya medlemmar, tror hon. 

– Idag känner sig nya medlemmar inte alltid välkomna i DHR därför att vi ibland arbetar på ett lite för stelt sätt, säger Åsa Strahlemo. 

Det kan handla om att en ny medlem möter en avdelning som har ett fast program och inarbetade rutiner.

– Det kan vara samma grupp av människor som har umgåtts under lång tid och skapat en speciell kultur. Då är det svårt att bli insläppt i den här kulturen, framför allt om man har nya sätt att tänka på. 

I programmet föreslås därför att DHR på riksnivå regelbundet ska arrangera digitala välkomstmöten där nya medlemmar kan få kunskap om DHR och information om hur de kan engagera sig i organisationen. 

– Det blir också ett sätt för dem som är nya att kunna knyta an till varandra och kanske på så sätt hitta frågor som man vill driva, säger Åsa Strahlemo.

»Vi vill vara säkra på att alla får tillräckligt information så att man kan känna sig trygg i att påverka i de frågor man tycker är viktiga.«

Åsa Strahlemo

En näraliggande punkt i förslaget är att DHR ska arbeta fram en strategi för medlemsvärvning som kan användas på alla nivåer i organisationen. En arbetsgrupp bestående av förtroendevalda från olika håll i organisationen ska jobba fram ett förslag som sedan kan komma att skickas på remiss. 

– Det som är särskilt viktigt där, är att det inte bara är en fråga för förbundsstyrelsen. Att hitta en medlemsvärvningsstrategi, det måste ju engagera hela förbundet, säger Åsa Strahlemo och tillägger:

– Vi måste hitta en strategi som fungerar i alla kanaler och det är inte alldeles lätt eftersom det ser väldigt olika ut beroende på om man tillhör en stor eller liten förening, eller om man bor på landet eller i stan och så vidare. En strategi måste fungera överallt.

För att hålla engagemang och påverkansarbete vid god vigör föreslår förbundsstyrelsen också att DHR steppar upp ambitionerna vad gäller intern utbildning. Det behövs utbildning både inom rättighetspolitik och inom föreningskunskap, menar man. 

– Det här är något som verkligen har efterfrågats från avdelningar och regioner. För att kunna göra ett ännu bättre påverkansarbete lokalt kan man behöva påfyllning av sin kunskap eller repetition. Vi vill vara säkra på att alla får tillräckligt information så att man kan känna sig trygg i att påverka i de frågor man tycker är viktiga, säger Åsa Strahlemo. 

Exakt hur utbildningssatsningen ska konkretiseras är ännu inte klart. Enligt Åsa Strahlemo kan det bli aktuellt med ett samarbete med studieförbundet ABF, men det kan även möjligt att DHR bygger upp utbildningen i egen regi. 

Samtidigt påpekar hon att utbildning inte bara behöver handla om kurser utan att det också kan innefatta träffar där medlemmar och förtroendevalda kan mötas för att utbyta erfarenheter. 

– Det kan komma att se olika ut beroende på vilka behov som finns. Det är något vi behöver utreda lite närmare. 

Sammantaget poängterar Åsa Strahlemo att femtonpunktsprogrammet är ett första steg i arbetet med att modernisera DHR. Förslagen pekar framför allt ut en riktning för det fortsatta arbetet, och där är det viktigt att hela organisationen är delaktig i att fylla dem med konkret innehåll. 

– Det är viktigt för oss i arbetet med att ta fram det här förslaget att det inte är förbundsstyrelsen som ska sitta och tycka och bestämma hur allting ska vara. Det här är något som hela förbundet ska vara med och bestämma om, säger Åsa Strahlemo. 

Hon hoppas att förslagen ska öppna för fortsatt samtal inom DHR och att organisationen kan komma samman i ett konstruktivt arbete framåt. 

– Det är otroligt viktigt för DHR, både utåt och inåt, att vi blir mera enade som ett förbund. Då måste vi också öppna upp för dialog åt alla håll.