Löfven lovar oberoende MR-granskning

Det måste finnas en oberoende granskning av mänskliga rättigheter i Sverige. Det säger statsminister Stefan Löfven till Funktionshinderpolitik i samband att han inledningstalade på Handikappförbundens kongress i Haninge på onsdagen. 
– Vi ska redovisa tillbaka till Förenta nationerna nu hur vi vill göra och där vill vi vara tydliga med att vi ser behovet av att i någon form ha en oberoende granskning av mänskliga rättigheter också i Sverige, säger Stefan Löfven.
I samband med att Sverige tillträdde konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning åtog sig staten att inrätta en oberoende institution för granskning av mänskliga rättigheter i Sverige. Trots att det har gått drygt sex år sedan konventionen började gälla i Sverige har någon sådan inte inrättats.
 
I sitt tal inför kongressombud och gäster välkomnade han den internationella granskning som Sverige utsätts för. Den ger landet bättre verktyg att genomföra och förbättra politiken, menade han. Men även en nationell granskning kan vara en tillgång, enligt statsministern.
– Det sätter större krav på oss själva och det är oerhört viktigt, för mänskliga rättigheter måste stå i förgrunden. Det är det som är bottenplattan för allt och det var vi tydliga med även i regeringsdeklarationen. Vi håller på att förbereda svaret till FN men i det finns den här ingrediensen som jag nu har pratat om. Det måste finnas en oberoende granskning i någon eller några former, säger Stefan Löfven.
Kommer det att ske inom den här mandatperioden?
– Ja, det kan jag inte tänka mig annat än att det ska kunna ske inom den här mandatperioden.
I sitt tal erbjöd han dessutom funktionshinderrörelsen delaktighet i utformningen av en ny strategi för funktionshinderpolitiken. När Myndigheten för delaktighet för en vecka sedan redogjorde för läget i arbetet med att förverkliga funktionshinderpolitiken var slutsatsen den samma som så ofta tidigare: Det görs små framsteg men på det stora hela går arbetet förlamande långsamt. Myndigheten bedömer att bara 12 procent av de delmål landets myndigheter jobbar mot kommer att kunna nås innan den nuvarande strategiperioden avslutas nästa år.
En ny strategi ska finnas på plats till 2017, sa Löfven. I arbetet med att ta fram den nya strategin ska regeringen samla in erfarenheter och kunskaper som underlag för en analys av den nuvarande strategin och för att utforma den nya.
– Jag tror att ju fler som är med och tycker till och ges riktig delaktighet i både analysen av vad det är som brister, och sedan också i prioriteringarna, ju bättre blir det, säger Stefan Löfven till Funktionshinderpolitik.
Talet ägnade Löfven annars framför allt åt regeringens ambition att genom satsningar på utbildning och arbetsmarknadsreformer nå EUs lägsta arbetslöshet till 2020. Men trots att han vid flera tillfällen konstaterade att personer med funktionsnedsättning som har nedsatt arbetsförmåga är en särskilt utsatt grupp på arbetsmarknaden låg tyngdpunkten i talet på generella åtgärder för att förbättra utbildningen för unga och deras inträde på arbetsmarknaden. Han lyfte fram regeringens förslag om tranieejobb, extratjänster och utbildningskontrakt som han menar kommer förbättra förutsättningarna för utsatta grupper att få jobb.
– Det här är satsningar som riktas till unga, till de som står längst ifrån arbetsmarknaden och i båda de grupperna finns naturligtvis människor som också omfattas av de här satsningar, sa Stefan Löfven.
I regeringsförklaringen i höstas utlovade Stefan Löfven en översikt av huvudmannaskapet för hjälpmedlesförsörjningen. I talet sa han att en ny utredning kommer att tillsättas till hösten.
– I dag vet vi att skillnaderna runt om i landet, i både tillgång till hjälpmedel och avgift för hjälpmedel är alltför stora.
Utredningen ska få uppdraget att ta fram ett ny ordning.
– Vi måste helt enkelt rätta till det, det ska inte vara så stora skillnader i vårt land, sa Stefan Löfven.