Var tredje person med nedsatt rörelseförmåga röstade inte i riksdagsvalet 2018. Det gör gruppen till en av de med lägst valdeltagande.
I riksdagsvalet 2018 deltog drygt 87 procent av alla röstberättigade svenskar. Det var en ökning med nästan en och enhalv procentenhet jämfört med valet 2014 och faktiskt det fjärde valet i rad där deltagande ökar. Det visar Statistiska centralbyråns (SCB) valdeltagandeundersökning.
Alla är dock inte med på banan. Bland personer med funktionsnedsättning var valdeltagandet generellt lägre än bland befolkningen i stort. Bara 84 procent, jämfört med 91 procent bland de utan funktionsnedsättning.
Skillnaderna är samtidigt stora inom gruppen. Lägst valdeltagande hittar SCB bland personer med nedsatt rörelseförmåga. I denna grupp utnyttjade bara två av tre sin rösträtt, att jämföra med 90 procent bland dem utan nedsatt rörelseförmåga.
Bland de röstberättigade vars rörelseförmåga är i hög grad nedsatt var deltagandet ännu lägre. Här deltog bara 62 procent,
Andra grupper med lågt deltagande är personer som har stora problem på grund av dyslexi liksom personer vars aktivitetsförmåga är nedsatt. Bland röstberättigade med nedsatt hörsel eller astma och allergi finns inga skillnader mot befolkningen i stort.
FAKTA Valdeltagande i riksdagsvalet 2018
Alla röstberättigade: 87,2 procent
Röstberättigade …
… utan funktionsnedsättning 91 procent
… med funktionsnedsättning 84 procent
… med nedsatt rörelseförmåga 66 procent
… med i hög grad nedsatt rörelseförmåga 62 procent
… med synnedsättning 81 procent
… med neuropsykiatrisk diagnos 83 procent
Källa: SCBs rapport Valdeltagandet vid de allmänna valen 2018