Här ger AI röst åt erfarenheter av LSS och hemtjänst

Sedan de generativa AI-tjänsterna som Chat-GPT lanserades 2022 har tekniken letat sig in i svenskarnas vardag. 2025 använder 4 av 10 någon form av AI-verktyg, visade undersökningen »Svenskarna och internet« tidigare i höst. 

Men vad betyder den här utvecklingen för funktionshinderrörelsen? I Stockholm har den lokala grenen av Funktionsrätt provat olika sätt att använda AI i det lokala påverkansarbetet. 

– Vi vill se hur man kan använda AI för samhälls­nytta och för att stärka rättigheter, säger Marian Bergroth som har lett arbetet inom ramen för ett treårigt projekt där man bland annat har testat hur gräsrotsaktivister kan använda AI för att följa upp kommunens delaktighetsarbete eller bedöma hur kommunala förslag förhåller sig till mänskliga rättigheter. 

Flaggskeppet i satsningen är den så kallade Funktionsrättsintervjuaren – en AI-tjänst som helt självständigt genomför intervjuer med frivilliga kommuninvånare om deras erfarenheter av kommunala tjänster inom LSS och socialtjänst. 

– Med Funktionsrättsintervjuaren vill vi samla in berättelser om erfarenheter av individuella stöd och insatser i Stockholms stad. Man kan bli intervjuad om man har egen erfarenhet eller om man är anhörig, säger Marian Bergroth.

Arbetet var från början inte alls inriktat på AI. När projektet startade var ambitionen att samla in personliga berättelser via en konventionell digital lösning. Syftet var att fler röster och erfarenheter skulle bli hörda. 

Men när de generativa AI-tjänsterna gjorde intåg i vardagen bytte man snabbt riktning. 

– Vi förstod att det finns en jättestor potential i det här. Till exempel för att göra intervjuer och sammanställa dem till berättelser. Så vi svängde om utvecklingen av den digitala tjänsten mot att använda AI. 

Funktionsrättsintervjuaren finns sedan några veckor tillbaka finns på Funktionsrätt Stockholm stads hemsida. Den som vill dela sin erfarenheter går helt enkelt in på sajten och startar en intervju. På skärmen dyker det upp en animerad figur med grovt tillyxad frisyr och lätt flackande blick. Marian Bergroth beskriver »henne« som en tydligt AI-genererad skådespelare och understryker att det är viktigt att man förstår att man blir intervjuad av AI-tjänst.

Själva intervjun är ganska rak. Avataren frågar om vilken insats eller vilket stöd intervjupersonen vill prata om och följer sedan upp med mer specifika frågor om hur stödet har fungerat, hur ansökningsprocessen gått till och vad insatserna har betytt i vardagen. Det går bra att svara muntligt eller skriftligt. Avataren tar in svaren, ställer följdfrågor och ger även viss återkoppling och bekräftelse.

När intervjun är klar gör AI:n en sammanfattning och presenterar resultatet som en berättelse. Intervjupersonen kan välja att justera innehållet eller godkänna att berättelsen skickas till Funktionsrätt Stockholm. Berättelserna vill organisationen använda i sitt lokala påverkansarbete. De kan vara som grund för rapporter eller som underlag i remissvar, berättar Marian Bergroth. 

Samtidigt är AI-intervjuaren i sig själv ett argument riktat mot stat, kommuner och andra stora aktörer. Marian Bergroth hoppas nämligen att satsningen ska inspirera till bättre uppföljning av insatser riktade mot personer med funktionsnedsättning. 

– Sverige har återkommande fått kritik från FN för att man inte följer upp hur funktionsrättskonventionen fungerar i praktiken. Där vill vi visa vad som är möjligt att göra med ny teknik. En sån här intervjuare gör det möjligt att samla in kvalitativa underlag, på ett sätt som annars hade varit otroligt kostsamt. 

Men, det går inte att prata om AI utan att samtidigt ta upp frågor om etik och integritet. Särskilt när det handlar om att låta en AI intervjua människor om hälsorelaterade frågor som kan vara mycket personliga. 

Marian Bergroth är noga med att poängtera att tjänsten ska följa alla regler på området, som GDPR. Hon betonar att alla berättelser är anonyma och att texterna granskas av människor innan de används.

– Man ska inte säga sitt namn och behöver aldrig uppge någon e-postadress. Om vi hittar uppgifter som gör det möjligt att identifiera en person tar vi bort dem från texterna. 

Samtidigt tycker hon att personer med funktionsnedsättning behöver vara delaktiga i teknikutvecklingen och påverka hur tekniken används. 

– Det finns många risker med AI som man ska vara medveten om. Men eftersom tekniken nu finns så har vi valt att fokusera på hur vi kan använda den här potentialen på ett sätt som stärker vår rörelse.